I somras röstade riksdagen igenom regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Förslaget byggde på förra årets överenskommelse inom den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen.

Ramverket träder i kraft inom kort, den 1 januari 2018, och består av tre delar: långsiktiga klimatmål till år 2030, 2040 och 2045, en klimatlag som bland annat innebär att regeringen varje år måste lämna en klimatredovisning till riksdagen, samt etablerandet av ett klimatpolitiskt råd som ska bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.

På en pressträff i Rosenbad under gårdagen presenterade klimatminister Isabella Lövin (MP) namnen på vilka som ska ingå i rådet.

  • Ingrid Bonde, ordförande, civilekonom
  • Johan Kuylenstierna, vice ordförande, vd Stockholm Environment Institute och adjungerad professor i naturgeografi vid Stockholms universitet
  • Tomas Kåberger, ledamot, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola
  • Åsa Löfgren, ledamot, docent och universitetslektor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet
  • Sverker Sörlin, ledamot, professor i miljöhistoria vid KTH
  • Markku Rummukainen, ledamot, professor i klimatologi vid Lunds universitet och huvudsekreterare vid Formas
  • Karin Bäckstrand, ledamot, professor i statskunskap vid Stockholms universitet
  • Katarina Eckerberg, ledamot, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet

Tidigare i höstas blev det också klart att Ola Alterå kommer bli chef för klimatpolitiska rådets kansli.

Klimatminister Isabella Lövin säger till Effekt att rådets främsta uppgift blir att titta på den svenska politiken utifrån de svenska klimatmålen. Men hon menar att de nationella målen kan behöva skärpas vartefter, eftersom Sverige också ställt sig bakom målen som beslutades om på klimattoppmötet i Paris år 2015. Här enades världens länder om att den globala temperaturhöjningen ska hållas långt under två grader jämfört med förindustriella nivåer och att man gemensamt ska jobba för att höjningen ska stanna vid 1,5 grader.

– De svenska klimatmålen kommer naturligtvis att behöva förhålla sig till Parisavtalet, säger Isabella Lövin. Inte minst hur vi kommer behöva höja ambitionerna om vi ska hålla oss till 1,5 grader snarare än två grader.

Enligt den svenska klimatministern är det här dock en process som börjar på allvar först nästa år i samband med att FN:s klimatpanel, IPCC, ska publicera en specialrapport om kunskapsläget kring utvecklingsvägar för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

– Vi vet än så länge inte om Sveriges mål till 2045 kommer vara i linje med 1,5-gradersmålet, det finns inga sådana beräkningar ännu. Men det här kommer att bli tydligare med IPCC:s rapport, och sen får vi se hur vi behöver relatera till det utifrån de nationella målen.

Johan Kuylensterna, som blir vice ordförande i rådet, är inne på en liknande linje. Han säger:

– I rådet måste vi förstås förhålla oss till de nationella mål som nu är satta. Men tanken med Parisavtalet är att de nationella målen ska öka i ambition över tid. Det klimatpolitiska ramverket är därför ett väldigt viktigt steg för Sverige, för nu kan vi börja jobba mer strukturerat och organiserat med de här frågorna, inte minst då det gäller hur Sverige ska leva upp till Parisavtalet.

Tanken är att det klimatpolitiska rådet ska presentera en först rapport redan i februari nästa år. Men den kommer inte bli särskilt omfattande, säger Ingrid Bonde, som blir rådets ordförande.

– Den första ordentliga rapporten från rådet kommer våren 2019. Men förhoppningsvis kan vi innan dess få igång en väl fungerande verksamhet vilket gör att vi kanske ändå har möjlighet att väcka viss debatt eller ta vissa ställningstaganden. Vi har ambitionen att sparka igång så fort vi kan.

Hittills har idén om ett klimatpolitiskt råd haft ett starkt stöd i riksdagen. Tidigare i veckan riktade dock Centerpartiet och Moderaterna kritik mot att regeringen inte följt den ursprungliga överenskommelsen som gjordes i Miljömålsberedningen, där det tydligt framgår att en parlamentarisk förankring ska ske inför den första utnämningen av ledamöter, detta i syfte att säkra rådets oberoende. På Twitter skriver exempelvis representanter för de två partierna så här:

Om detta kommer få ytterligare konsekvenser är det ännu för tidigt att säga något om. Men det står klart att intresset för det klimatpolitiska rådets verksamhet är stort.