Jämlikhet vs tillväxt

Bild ur boken Jämlikhetsanden.

 

Att kämpa mot klimathot, konsumism, tillväxtparadigm, statusjakt och så vidare är oftast att kämpa i motvind. Men det är åtminstone betryggande att veta att man oftast har vetenskapen i ryggen i denna ojämna kamp mot en sne samhällsutveckling.

Därför är det så fantastiskt att läsa nyutkomna boken Jämlikhetsanden ("The Spirit Level" på engelska) som på en massiv vetenskaplig grund argumenterar för att jämlikhet i samhället är det bästa (och oftast det enda) sättet att hantera de kriser som vi står inför.

"Antagligen årets viktigaste bok", skriver The Guardian.

”En kompass för att återuppbygga våra samhällen … en ­bländande vision.”, skriver The Independent.

Aftonbladet är först ut med en recension i dag. I den skriver Dan Josefson om hur ojämlikheten de senste tjugo åren har tillåtits att avancera i samhället. Såväl socialdemokrater som vänsterpartister släppte efter Sovjetunionens fall sina tidigare krav på ekonomisk jämlikhet.

"Det rådde politisk konsensus om att högre tillväxt är en patentmedicin mot alla samhällsproblem, och att vägen mot högre tillväxt går via ökade inkomstskillnader. Resultatet har blivit politisk apati, inte minst inom vänstern. Det är verkligen så som den amerikanske högerekonomen och jämlikhetsmotståndaren Henry Wallich nöjt konstaterade redan på 1970-talet: 'Tillväxt är ett surrogat för jämlikhet i inkomst. Så länge det finns tillväxt, finns det hopp, som gör att inkomstskillnader kan tolereras'."

Om vi, för att undvika en ekologisk katastrof, styr bort från den eviga tillväxtens väg kommer jämlikheten att behöva öka. Jämlikhetstanken måste fogas in i samhällsbygget för att eliminera de stora statusskillnader som i dag skapar stress och konsumtionsbegär i samtliga samhällsklasser. Plötsligt blir fördelningspolitik den kanske viktigaste frågan igen.

Det som gör mig glad är att författarna Kate Pickett och Richard Wilkinson landar i samma förslag som mig vad gäller konkreta politiska åtgärder för att skapa ett hållbart samhälle. Om man exempelvis ska kunna få med sig folk på snabba utsläppsminskningar måste det upplevas som rättvist, skriver Picket och Wilkinson och jämför med andra världskriget.

"För att få allmänheten med sig när det gällde krigsinsatserna var man tvungen att fördela bördorna rättvist. Sociologen Richard Titmuss betraktade detta som den logiska grunden för att såväl införa ransonering och en mer progressiv inkomstskatt som att subventionera nödvändighetsvaror och beskatta lyxvaror."

De föreslår därför personliga utsläppskvoter som en viktig metod för att minska såväl konsumtionen som utsläppen.

På global nivå föreslås samma princip för utsläppsminskningar enligt modellen Contraction & Convergence (Minskning & Utjämning, i boken översatt med "kontraktion och konvergens").

Men viktigast är att Jämlikhetsandens sticker ytterligare ett spjut genom tillväxtbubblan. Ökad BNP och växande rikedom gör ingen gladare i den rika delen av världen. Det som avgör hur väl ett land fungerar är hur ekonomiskt jämlikt det är.

Lyssna på intervju med Richard Wilkinson i SR OBS.

Missa inte nästa nummer av Tvärdrag som har ett utdrag ur Jämlikhetsanden.

I nästa vecka besöker författarna Sverige och talar bland annat på ABF-huset i Stockholm lördagen den 6 februari kl 13.

Andra som skrivit om boken: Göran Greider i Metro, Ulf Bjereld i SVD, Enn Kokk,  

Kommentarer

Skrivet av Mattias Carlsson den 10 feb 2010 - 22:56.

Andreas Bergh - bloggande doktor i nationalekonomi - ifrågasätter vetenskapligheten i Richard Wilkinsons bok. Bergh har skrivit en pm på 4-5 sidor där han visar på att jämlikhet (skattad med så kallad Gini-koefficient) inte har något signifikant samband med förväntad livslängd, vilket däremot BNP har. Bergh länkar även till några andra studier i ämnet för den som vill läsa mer. Hans slutsats är:

"Vilken slutsats kan dras av analysen ovan? För det första bör man vara försiktig. Det finns en rad komplicerande faktorer som gör att analysen ovan inte heller ger en fullständig bild av relationen mellan ojämlikhet och folkhälsa. Till exempel ser sambanden förmodligen annorlunda ut de OECD-länder än i det fattigaste länderna.

Men för den politiker som vill förbättra hälsan så effektivt som möjligt, verkar graden av ojämlikhet att vara ett mindre lämpligt verktyg. Det verkar inte heller vara en bra idé att bara satsa på ekonomisk tillväxt: Högre inkomst är viktigt inte i sig, utan för att den möjliggör högre näringsintag och mer sjukvård, vilka båda är robust relaterade till längre liv."

http://www.andreasbergh.se/blogg/2010/2/9/hur-vetenskaplig-ar-the-spirit...

Skrivet av Jesper Alex-Petersen den 18 aug 2010 - 02:41.

Jag har sett referenser till Andreas Berghs kritik av Jämlikhetsanden tidigare och tänkte skriva ett kort svar här, men det blev lite väl omfattande för ett kommentarsfält. Istället lägger jag upp det på Socialdemokratiska studentförbundets tidning Libertas hemsida. Dock kan jag tycka att det är lite konstigt att påstå att hög inkomst och jämlikhet inte leder till bättre hälsa om man erkänner att konsumtion av sjukvård och bra mat gör det. Ju fattigare man är desto mer kalorität mat köper man och konsumtionen av sjukvård är högst bland höginkomsttagare trots att låginkomsttagare är sjukare. Man köper inte sin Rolex först och sedan mat så om inkomsterna är jämnare fördelade kommer fler konsumera nyttiga saker som vård och ordentlig mat (men kanske mindre klockor och handväskor, för sakens skull bortser jag från statuskonsumtion som kan ge absoluta nyttigheter indirekt, se Robert H. Frank ) vilket samhället såväl som de flesta individer skulle tjäna på. Sen om man tycker det är rätt eller inte är förstås en fråga om värderingar. Men att vård borde konsumeras efter behov snarare än efter socioekonomisk status är tror jag inte är kontroversiellt.

Med vänliga hälsningar
Jesper Alex-Petersen

http://www.libertas.nu/

Bloggportalen

Senaste kommentarerna

  • Kjell Vowles: Hej, Effekt har inte på något sätt varit inblandade i...
  • Gäst: hej! jag har en fråga kring nationella provet, som ni...
  • Pella: När du har begravt dig själv som individ kanske du...
  • Sören: Har precis skummat rapporten och ur vetenskaplig...
  • Farfar: Du skriver.....”En arbetsgrupp sammansatt av...