Arktis förlorar rekordmycket is.
Världshaven tar upp allt mindre koldioxid.
Marken avger mer växthusgaser
De tre nyheterna är från den senaste veckan. Jag fann dem i utländska media. Här hemma har de trängts undan av rubriker som: ”Polisen sköt huvudet av katten Kajsa”, ”Fräckt, Måns” och ”Här är Elin med ny kille”. Om jag inte har missat någon notis någonstans, gick de tre nya forskningsrönen svenska redaktioner totalt förbi.
I min värld hade de hamnat på förstasidan. Och rubrikerna hade blivit feta.
För stora nyheter är det. Enligt US National Snow and Ice Data Centers satellitmätningar är Arktis istäcke nu ovanligt litet – rentav mindre än vid denna tid år 2007, då sommarisen kom att krympa till sin minsta yta sedan mätningarna inleddes . Samtidigt visar mätningar från University of Washingtons Polar Science Center att isen dessutom är rekordtunn. Forskarna räknar med att vi kan få se isfria somrar i Arktis redan år 2030. Det är 40 år tidigare än vad FN:s klimatpanel utgick ifrån så sent som 2007.
Om det krympande Arktis uppmärksammats tidigare, har inte havens koldioxidupptag rönt samma intresse. Ändå handlar det om något som kan avgöra klimatets framtid. Ungefär en tredjedel av all den koldioxid vi släpper ut tas nämligen upp av haven – man brukar tala om oceanerna som en väldig ”koldioxidsänka”. En av forskarnas mardrömmar är att världshavens förmåga att lagra koldioxid kan komma att avta, vilket skulle innebära att en större del av utsläppen än hittills stannar i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.
Enligt en ny studie som publicerats i Nature Geosciences är detta exakt vad som nu sker. Forskargruppen bakom studien har riktat in sig på Nordatlanten och studerat mätserier från tidsperioden 1981-2009. Resultaten visar att de studerade havsområdena mycket riktigt tar upp mindre koldioxid än tidigare. Enligt forskarna är sambanden med uppvärmningen av haven tydliga.
Det tredje nya rönet handlar om hur marken reagerar på ökade koldioxidhalter i luften. Mer koldioxid leder i princip till mer växtlighet, som i sin tur kan ta upp mer koldioxid från luften. Denna mekanism begränsar uppvärmningen en smula. Forskare från Trinity College i Dublin, University of Florida och Nothern Arizona University konstaterar emellertid nu andra, oroande effekter. Data från en mängd experiment i Nordamerika, Asien och Europa visar att ökade koldioxidhalter i luften leder till att mikroorganismer i marken stimuleras och ger ifrån sig ökade mängder av metan och lustgas – två ämnen som bidrar till växthuseffekten.
Alla tre nyheterna är illavarslande. Ett isfritt Arktis kommer att reflektera mindre solljus, och därmed bidra till ytterligare uppvärmning. Om havens och växtlighetens roll som kolsänka avtar, kommer halterna av koldioxid i atmosfären att öka snabbare än annars. Det handlar om självförstärkande mekanismer som forskarna känt till risken för, men som inte räknats in i dagens klimatmodeller.
Kort sagt: de klimatforskare som ibland beskrivs som alarmister är i regel väldigt försiktiga i sina prognoser. De senaste årens forskning tyder mycket starkt på att FN:s klimatpanel hittills har underskattat effekterna av koldioxidutsläppen. Den senaste veckans nyheter bekräftar den bilden.
Så varför denna tystnad?
Jag tror att svaret är lika självklart, som beklämmande. På redaktionerna har man bestämt sig för att klimatet är gårdagens nyheter. Man tror att läsarna har tröttnat. Man tror att de behöver en paus. Det är väl därför som till exempel Aftonbladets webbsida ”Klimathotet” inte uppdaterats sedan i höstas. Det finns ju alltid andra läskiga saker att skrämmas med. Vad är väl en smältande nordpol mot oregelbundna födelsemärken, fästingar och en rejäl getingsommar?
Jonas Hansson • 15 juli 2011 kl. 14:58
Det finns ingen lösning. Då slutar man att prata om problemet. Ingen har presenterat en lösning som verkar genomförbar.
Johan Rockström är inne på det i boken Den stora förnekelsen med citatet: ”People stop paying attention to climate change when they realize there is no easy solution for it.”
Kari Mari Norgaard, sociolog, Whitman College, USA
Robert Halvarsson • 15 juli 2011 kl. 16:01
Det ligger nog något i det du säger. Samtidigt här faktiskt en mängd olika idéer och lösningar faktiskt presenterats, som åtminstone skulle ta oss en bit på vägen. Men de trovärdiga förslagen kräver ett brott mot ”business as usual.” Däri verkar både ekonomiska intressen och nuvarande politiska ledares medvetandenivå samverka destruktiva till försvar för status quo.
Galen? • 15 juli 2011 kl. 16:59
Det finns bara en återstående lösning som fungerar, nämligen ekonomisk kollaps. Ju förr desto bättre, och man jobbar rätt framgångsrikt på detta nu där nere i Europa (PIIGS-ländernas finanskriser) och i USA (lånetak och budgetunderskott etc).
Vi får hoppas dom lyckas bättre nu än 2008. Men det krävs brott av BAU.
Läs mer här:
http://theoldinsane.blogspot.com/2011/06/we-need-global-economy-to-crash.html
Fredrik • 15 juli 2011 kl. 20:14
Tillbaka till 1800-talet alltså?
Med allt vad det innebär med förkortad livslängd, sämre livskvalitet och ökad ohälsa.
Tror knappast vi räddar miljön så.
Jonas Hansson • 15 juli 2011 kl. 17:35
Ja, en bit på vägen kan många lösningar ta oss. Men är vi rädda för självgenererande uppvärmning pga positiva återkopplingar, så blir framtiden lite mer svart eller vit. Då blir det lite mer intressant med säkerhetsmarginaler och höga sannolikheter för att vi klarar att undvika det.
Se vad som händer när IPCC går igenom ett stort antal lösningsscenarier. Man får direkt kritik för att en av forskarna bakom ett av scenarierna jobbat åt Greenpeace. Underförstått: IPCCs lösningar är överdrivna. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fns-klimatpanel-i-blasvader-efter-greenpeacestyrd-rapport
Och ja, vi ska kasta Greenpeace-experten Sven Teskes rapport i soptunnan, men inte för att den är för tuff, utan för att den är för feg och för svag. Teske mfl anger i vetenskapligt publicerad artikel att deras ambitiösa scenarie kan minska utsläppen av koldioxid med 82% till 2050 jämfört med 1990. http://www.springerlink.com/content/nu354g4p6576l238/fulltext.pdf
Johan Rockström i Den stora Förnekelsen:
”Det bör noteras, att även om de totala utsläppen minskar med så mycket som 80 procent fram till 2050 är det, enligt IPCC, upp till 30 procents risk att uppvärmningen når över 2 grader.”
(sid 179)
Vid vilken temperatur riskerar vi självgenererande uppvärmning?
Magnus Redin • 15 juli 2011 kl. 15:33
Arktis smälter lite mer varje sommar så det är per definition ingen nyhet… Det året som vädret varierar så det inte smälter lika mycket kommer nyheten att rapporteras.
Men kanske blir det lita hallå när det troligtvis slås smältrekord i år igen?
Fredrik • 15 juli 2011 kl. 16:10
Fel. Isen växte till under 08-10, jämfört med 07.
JonasF • 15 juli 2011 kl. 16:18
Sant, Fredrik. Och hur ser 30-årsserien ut?
Robban • 15 juli 2011 kl. 16:53
Jonas F:
Hur mycket kommer havsnivån att hojas om isarna på Arktis smalter bort permament?
JonasF • 17 juli 2011 kl. 12:10
Hej! Havsnivån påverkas inte av att Arktis smälter. Isen ligger redan i havet. Det är Antarktis och Grönlands isar som har potential att höja havsnivåerna ordentligt.
Fredrik • 15 juli 2011 kl. 20:16
Och hur ser 1000-årsserien ut?
Magnus Redin • 15 juli 2011 kl. 18:10
Ytan växte men inte den totala ismassan, isen vart tunnare. Det kan vara därför som det smälter extra fort nu i år då vädret gynnar smältningen, tittar man på satellitdata för täckningsgrad och tjocklek ser det mera ut som en delvis ihoppressad tvättsvamp än ett stort isflak. Kanske har det alltid sett ut så, jag har inte sett historiken.
Flute • 16 juli 2011 kl. 08:53
En av de värsta effekterna av koldioxiden i haven är väl hur det kan tänkas påverka livet där. Hur går det då med redan decimerade fiskbestånd?
Isak • 16 juli 2011 kl. 09:45
Här skriver SvD om klimatkrisens direkta konsekvenser och om klimatflyktingar utan att med ett ord nämna just klimat…
Börje Gustavsson • 17 juli 2011 kl. 00:32
Du skriver:
”Data från en mängd experiment i Nordamerika, Asien och Europa visar att ökade koldioxidhalter i luften leder till att mikroorganismer i marken stimuleras och ger ifrån sig ökade mängder av metan och lustgas – två ämnen som bidrar till växthuseffekten.”
Feltänken i miljöns och klimatets namn står som spön i backen och här har vi ytterligare ett till. Kan du för de som inte är så tekniskt kunniga förklara rent kemiskt och fysikaliskt hur detta i så fall går till?
JonasF • 17 juli 2011 kl. 12:08
Mikroorganismerna andas koldioxid, och gynnas därmed av mer koldioxid i luften. De producerar naturligt metan och lustgas. Läs mer i den länkade artikeln från Science Daily.
Börje Gustavsson • 17 juli 2011 kl. 14:24
”Mikroorganismerna andas koldioxid, och gynnas därmed av mer koldioxid i luften.”
Det här var verkligen en nyhet som heter duga. Vad heter det släktet av mikroorganismer som kan andas in koldioxid? Jag har alltid trott att det bara är växterna som vid fotosyntesen andas in koldioxid och som restprodukt syre.
Sedan kvittar det hur mycket metan- och lustgas de producerar, för så länge det sker nere i marken/jorden så löses gaserna och absorberas av jorden och jordfuktigheten och blir till näring för växter. Däremot är det precis tvärtom när det gäller organiskt material/avfall som befinner sig uppe på jord- och markytan i t.ex. komposter, vid ytgödsling m.m. där avgår det vid nerbrytningen, och med hjälp av mikrolivet, i form av diverse gaser bl.a. metangas och lustgas. Vid kompostering bildas det också giftigt mögel. Därför är det mycket märkligt att kompostering inte förbjuds.
Och för den som tror att koldioxid, metangas och lustgas är så kallade växthusgaser finns det än mer anledning att förbjuda kompostering, ytgödsdling m.m.
JonasF • 17 juli 2011 kl. 14:59
OK, vi bjuder väl på en länk till: http://www.tcd.ie/Communications/news/pressreleases/pressRelease.php?headerID=1954&pressReleaseArchive=2011
Börje Gustavsson • 17 juli 2011 kl. 20:25
Jag kan inte se i artikeln att de ”specialised microscopic organisms in soil” omvandlar koldioxid till metan- och lustgas. Det är ju andra omständigheter som gör att de kanske producerar lite mer metan- och lustgas. I vilket fall som helst så är halterna av dessa gaser i atmosfären så otroligt små att lite mer av dessa varken gör till eller från när det gäller att kunna påverka temperaturen på jorden.
I skrivande stund har jag just nu varit ute i mitt odlingsland och jordiserat en hink full med köksavfall. Årets rekordodling av pumpa kan ni följa på min facebooksida:
http://sv-se.facebook.com/borje.gustavsson
Pumpans omkrets var i går 78 cm och i dag (24 timmar senare) 89 cm, alltså en ökning med 11 cm. På diametern blir ökningen 4 cm. Själva pumpaplantan är nu gigantiskt stor. Fröet sattes den 14 april.
Om alla på jorden och som har tillgång till en bit mark, jordiserade och odlade som jag, skulle den ökande trenden av koldioxid till atmosfären kunna vändas.
Perpan • 18 juli 2011 kl. 13:05
Vi måste ändra färdriktning, och Zeitgeiströrelsen tar ett helhetsgrepp på jordens problem!
Vi har idag tekniken och kunskapen för att alla människor på jorden skall ha sina grundläggande behov tillgodosedda. Vad skall vi svara våra barn och barnbarn i framtiden när de frågar oss om vi visste om jordens enorma problem redan i början på 2000-talet, men inte gjorde något åt det?
Vi som är medlemmar i Zeitgeiströrelsen har insett att det finns lösningar som kan bevara jordens resurser, hantera klimatproblemen och ge alla på planeten de grundläggande behov vi behöver, som vatten, mat och boende. Inte genom att gå tillbaka till bondesamhället, utan genom att utveckla den teknologi som redan finns.
En av de största och mest grundläggande förändringarna som Zeitgeiströrelsen föreslår är att ersätta det monetära systemet med en såkallad RBE, en ResursBaserad Ekonomi. Genom att arbeta efter vetenskapliga metoder och se över vilka resurser vår planet har, producera efter resurserna och transportera endast det som är bristvara på vissa delar på jorden, kan vi uppnå en bättre, tryggare och jämlikare värld.
Just nu är information, utbildning och att uppmuntra människor till att tänka i nya banor det viktigaste som vi sysslar med inom Zeitgeiströrelsen.
Zeitgeist betyder tidsanda, och en ny tidsanda är precis vad vår planet behöver!
Thezeitgeistmovement.se
Magnus Redin • 21 juli 2011 kl. 10:51
Zeitgeist tror jag kan funka riktigt bra givet samma förutsättningar som i Iain M. Banks The culture…