Först och främst: tusen tack för alla glada tillrop och entusiasm för Svart jords första blogginlägg.

Första sådden genomfördes tidigare i veckan. Jag satte sex squashkärnor. Bonusdottern M satte sex vattenmelonkärnor. (”Nej M, vi kommer inte att köpa ett växthus, vi får bygga ett eget.”) När vi hade farten uppe planterade vi om Planta X, en planta av okänd sort (”Förmodligen gurka. Eller paprika.”) som jag fått av en vän.

Ett stort j-a antiklimax. Här har man stått med fötterna i startblocken i en vecka och så blir det allt som allt tolv fröer planterade. Tolv!? Löjligt.

Och nu går det dag efter dag utan att försådden blir gjord.

I två halvdagar scannade jag av Stockholms trädgårdsbutiker efter ekologiska fröer. Det enda jag hittade var squash (samt sallat och sommarmorötter, men de behöver inte försås, har jag lärt mig). Men en grönsaksodling utan broccoli och vitkål – det vore som en spellista utan New Noise. Så jag har fått svälja förtreten att försådden blir ytterligare försenad och har beställt fröer via internet. De kommer förmodligen först på måndag. Ack ve, ack ve, all denna väntan.

Varför saluför de dominerande fröfabrikörerna inte ekologiska frön? Någon som vet? Jag antar att jag borde agera god medborgare och mejla dem min fråga. Men man kan ju vara ganska säker på att de svarar att det ”saknas efterfrågan” eller att ”ekologiska fröer inte håller den jämna kvalitet som konsumenterna kräver”.

redaktion@effektmagasin.se