Vad letar man efter om man vill veta varför ett flygplan kraschade? I den svarta lådan givetvis. Men också om du vill ha svaret på hur en ny motorväg kom till ska du ta en titt i den svarta lådan.

Jo, även samhällsplaneringen har sin svarta låda. Och där finns expertvälde, arbetsdyrkan och nya motorvägar som ska överleva både oss och våra barn.

Det är forskaren Karin Thoresson från Linköpings universitet som använder begreppet svart låda. Hon har forskat på det som kallas samhällsekonomisk analys, en metod som används vid alla större infrastruktursatsningar. Mer om hennes forskning här.

Vad Karin Thoresson konstaterar är att den samhällsekonomiska analysen är just en svart låda.  I lådan finns mängder av antaganden och osäkerheter som försvinner och blir ett odiskutabelt, närmast kliniskt, resultat när det presenteras och debatteras i offentligheten. Metoden är dessutom så komplicerad att enbart ett fåtal forskare i Sverige förstår den i sin helhet.

Så vad är det den samhällsekonomiska analysen inte klarar av att, eller inte vill, hantera? Några exempel:

  • Det viktigaste på plussidan i alla samhällsekonomiska analyser är att en ny väg (eller ett nytt spår) kortar människors restider till jobbet. På så sätt kan vi jobba mer och mer pengar kommer i omlopp, lyder antagandet. Om det är sant kan diskuteras. Men en avsevärt viktigare fråga är om vi vill ha ett samhälle där ett grundläggande mål är att människor ska arbeta mer och längre bort från hemmet (för fördjupad diskussion om arbete och tid, se senaste numret av Effekt).
  • Samhällsekonomiska kalkyler/analyser prissätter allt. Men hur prissätter man en unik naturmiljö? Och hur gör man med koldioxidutsläpp? I dag finns visserligen ett pris på koldioxidutsläpp i kalkylerna. Men vad borde det priset egentligen vara när utsläppen måste ner radikalt på kort tid?
  • I analyserna blir mängder av antaganden till sanningar. I analysen för motorvägssatsningen Förbifart Stockholm finns exempelvis ett antagande att 45 procent av nybilsförsäljningen 2020 består av elbilar. KTH-forskaren Jonas Åkerman har förgäves letat efter vad den siffran kommer ifrån. Något svar på vad den osannolika siffran kommer
    ifrån har Trafikverket inte lyckats ta fram.

Så nästa gång du hör en politiker luta sin argumentation på resultatet av en samhällsekonomisk analys, låt varningsklockan ringa.

Läs mer här: Göran Finnvedens och Thomas Sterners granskning av den samhällsekonomiska analysen för Förbifart
Stockholm
(pdf).