Ett färskt nummer av Effekt är just på väg till tryck och i slutet av nästa vecka ska det finnas ute i brevlådor och på tidningsställ. Vårt tema är denna gången fattiga länder i Syd och hur människor där drabbas, både av klimatförändringar och resursbrist, men framför allt av det ojämna utbyte som gör att vi på den rika sidan jordklotet hela tiden får mer än vi ger.

Allt detta ekar i bakhuvudet när jag läser den senaste tidens nyheter om rekordpriset på guld (som i och för sig fick ett hack i kurvan under förra veckan).
Med en finansindustri som trollar fram ”pengar” ur tomma intet och knappast känns som en trygg hand i stormen, väljer fler och fler att säkra sina tillgångar i guld.  (Trots att, som Andreas Cervenka påpekar i Svenska Dagbladet:  ”Här talar vi trots allt om en tillgång som inte växer eller producerar något, inte ger någon ränta eller utdelning, har få användningsområden annat än i smycken och vars enda värde ligger i att någon annan är beredd att betala mer för den imorgon.”)

Guld känns kanske ändå handfast och naturligt i jämförelse med flyktiga digitala investeringsformer som ingen verkar ha förstått helt igenom. Men än en gång är det någon stackare i en helt annan del av världen som råkar illa ut när priserna går upp och chansen till gulddriven tillväxt skymtar.

I Peru kan man till exempel se hur både avskogningen och landets import av kvicksilver följer guldpriset. Kvicksilver används vid utvinningen av guld och ger allvarliga hälso- och miljökonsekvenser.
Nyligen publicerade Human Rights Watch en 94-sidig rapport över vilka effekter den kanadensiskägda guldgruvan Porgera i Papua Nya Guinea har på mänskliga rättigheter och lokalbefolkningens hälsa och livsmiljö. Se några av slutsatserna i filmen nedan.

När många springer åt samma håll blir det trångt. Problemet i det här fallet är att det sällan är de som springer som blir klämda.