25 frågor och svar om koldioxidransonering. Ur boken Vår beskärda del – En lösning på klimatkrisen (Ordfront).

 

1. Vad är problemet med koldioxid?

Koldioxid är en gas som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Koldioxid är en växthusgas som bidrar till växthuseffekten vilken innebär att värmestrålning från solen hindras från att lämna jordens atmosfär. Konsekvensen är att jorden blir varmare. För mycket växthusgaser i atmosfären orsakar klimatförändringar. Om ökningen av koldioxid och andra växthusgaser fortsätter riskerar klimatförändringarna att förvärras och till slut bli okontrollerbara. Det skulle innebära att många ekosystem kollapsar och att förutsättningarna för liv på jorden kraftigt försämras.

 

2. Vad är koldioxidransonering?

En modell för att sätta ett tak för utsläppen av koldioxid och fördela dessa utsläpp jämlikt inom befolkningen.

 

3. Vad skulle koldioxidransonering innebära för mig?

Du får ett konto för koldioxidransoner som antingen kopplas till ett särskilt kreditkort eller till ditt befintliga bankkort. Varje månad tilldelas du nya koldioxidransoner som du måste lämna ifrån dig en del av när du köper energi som innebär koldioxidutsläpp, i huvudsak bensin, diesel, etanol, el, värme och flygresor. Antingen drar du ditt särskilda ransoneringskort vid köpet eller så betalar du med ett bankkort som både hanterar pengar och koldioxidransoner.

Om du inte använder upp alla dina ransoner kan du sälja dem, till exempel till din bank. Om du vill ha fler ransoner än de du tilldelats måste du köpa extra ransoner.

 

4. Vad händer om jag får slut på ransoner men måste köpa energi?

Då kommer köpstället, till exempel bensinmacken, automatiskt att köpa in de ransoner som behövs från marknaden och lägger sedan till kostnaden för detta på priset.

 

5. Vad händer om efterfrågan på extra ransoner är större än utbudet?

Då kommer priset på ransoner att stiga kraftigt. I så fall kommer troligtvis många försöka hålla nere sina utsläpp ytterligare för att kunna sälja outnyttjade ransoner till det högre priset. Det skulle i sin tur sänka priset.

 

6. Vem kommer att få ransoner?

Förslagsvis delas ransoner ut till alla som bor och betalar skatt i Sverige.

 

7. Hur ska de som inte tilldelas ransoner, turister, papperslösa med flera, kunna köpa energi i Sverige?

De kommer att kunna handla energi, till exempel bensin, genom att köpstället automatiskt köper in de ransoner som behövs från marknaden och lägger kostnaden för detta på priset.

 

8. Innebär inte ransonering med köp- och säljbara ransoner att de rika kan köpa sig fria och fortsätta med en klimatovänlig livsstil?

Den som har mycket pengar kommer troligtvis att kunna köpa extra ransoner och därmed stå för mer utsläpp än andra. Rika personer har alltid kunna köpa sig fria i viss mån. Med ransonering finns dock bara den möjligheten om andra personer är beredda att sälja outnyttjade ransoner. Jämför med hur det är i dag då rika kan orsaka hur mycket utsläpp som helst. Fördelen med att ransonera utsläppen är att alla medborgare, oavsett inkomst, har samma utgångsläge. I den mån någon avstår utsläpp till någon annan måste den senare betala. Därmed kan vi räkna med att höginkomsttagare måste betala till låginkomsttagare i fall de vill göra mer utsläpp än de som de tilldelats.

Dessutom, oavsett hur utsläppen fördelas genom utsläppshandel, kommer de att hålla sig under det koldioxidtak som vi har satt upp.

 

9. Om jag bor på ett ställe där det inte finns någon bra kollektivtrafik, borde jag då inte ha en större rätt än till exempel stadsbor att orsaka utsläpp?

Det kommer säkert att finnas fall där medborgare behöver tilldelas extra ransoner, till exempel på grund av att de saknar tillgång till fungerande kollektivtrafik eller att de har särskilt behov av bil. Men det viktigaste är att ett ransoneringssystem kompletteras med satsningar som gör det möjligt för alla medborgare att leva utan fossila bränslen.

 

10. Kommer inte glesbygdsbor att drabbas orättvist hårt?

För att ett system med koldioxidransonering ska fungera kommer det krävas stora insatser, till exempel att kraftigt bygga ut kollektivtrafiken. Säkerligen kommer detta att vara svårt i glesbygd och det lär därför behövas särskilda åtgärder där. Man kan tänka sig betydligt mer samåkning, stöd för köp av biogas- eller elbilar, att prioritera distributionen av biogas till glesbygden, en arbetspolitik som innebär att fler kan jobba där de bor och att IT-lösningar gör att fler kan arbeta hemifrån i
större utsträckning. I de fall där detta inte är möjligt kan det vara rimligt att tilldela glesbygdsbor extra ransoner.

Det är dock viktigt att komma ihåg att personer som bor i glesbygd har ett mer utsatt läge än andra när fossila drivmedel sinar eller begränsas med hjälp av styrmedel.

 

11. Kommer de som har släktingar långt ifrån Sverige inte kunna träffa dem längre?

Resandet kan förväntas bli långsammare och dyrare i framtiden, oavsett om vi inför koldioxidransonering eller inte. För många kommer det säkerligen att bli ett stort bekymmer. Förhoppningsvis gör bristen på fossila bränslen att tågtrafik byggs ut vilket gör att även längre resor kan göras med tåg. Den som har släktingar på andra kontinenter kommer att behöva spara ihop tillräckligt med ransoner för att kunna ta flyget, eller göra resan i etapper med tåg och båt.

 

12. Kommer inte ransoneringen innebära mer kontroll och övervakning?

Det finns inget som tyder på att ransoneringen leder till mer övervakning. Ransonerna delas ut till dig, därefter kan du använda dem hur som helst, utan att redovisa på vilket sätt. Bara din bank vet hur du använder ransonerna. Det är samma princip som med pengar som betalas ut till dig i form av lön eller bidrag.

Myndigheterna behöver inte samla in någon information som de inte redan har tillgång till (mer specifikt: din ålder och om du har barn i ditt hushåll som också ska tilldelas ransoner).

 

13. Skulle inte ett ransoneringssystem bli väldigt dyrt?

Givetvis. Däremot beräknas inte kostnaderna behöva bli alltför höga eftersom delar av den tekniska infrastruktur som skulle behövas redan existerar. Det är dock viktigt att påpeka att det kommer att kosta mycket pengar att hantera klimat- och energikrisen, oavsett vad vi gör. Om vi inte lyckas hantera denna kris kommer kostnaderna att bli många gånger större. Det bästa sättet att använda pengarna på är därför att välja det system som säkrast tar oss bort från det fossilbränsleberoende samhället.

 

14. Jag har nog med att hålla reda på mina pengar, blir inte detta väldigt krångligt?

Det mesta kommer att skötas automatiskt. Ransonerna kommer in på ditt konto och dras sedan från ditt kort när du köper energi. Om du får slut på ransoner får du i stället betala ett högre pris eftersom den som säljer energi till dig måste köpa in de ransoner som behövs.

För att systemet ska fungera och för att folk inte ska tycka att det är för krångligt kommer det att behövas en omfattande insats från myndigheterna i form av support och rådgivning. Den som är osäker på hur man hushåller med sina ransoner måste få hjälp med att lära sig detta.

Om du ändå vill slippa allt som har med ransonering att göra kan du be din bank att sälja alla dina ransoner när du får dem och i stället betala ett högre pris de gånger du köper energi.

 

15. Kommer det inte bli spekulation som driver upp priset på ransoner?

Den risken finns såklart. Ett sätt att minimera eventuell spekulation är att införa en liten avgift för transaktioner av ransoner. Det skulle göra det dyrt för den som ofta köper och säljer stora mängder ransoner i spekulationssyfte.

 

16. Kommer inte ransonering leda till handel på svarta börsen?

Eftersom handel med ransoner är fullt tillåten finns det ingen större vinst med att köpa och sälja ransoner svart.

 

17. Finns det inte risk för fusk eller att folk bryter sig in i systemet och skäl mina ransoner?

Risken finns alltid, men skyddet bör vara lika starkt som för ett vanligt bankkonto. Alltså är risken för att systemet ska missbrukas liten.

 

18. Kommer inte folk som har ont om pengar att sälja sina ransoner så fort de fått dem och sedan inte kunna köpa bensin?

För det första står många låginkomsttagare för ganska små utsläpp och kommer därför kunna sälja en del av sina outyttjade ransoner utan bekymmer. De personer som lever över sina tillgångar, till exempel genom att sälja alla koldioxidransoner direkt vid tilldelningen, har ett problem som de behöver hjälp och stöd för att kunna lösa. Jämför med personer som handlar för mycket på kredit eller tar lån som de inte har råd att betala tillbaka. Koldioxidransonering kräver att myndigheterna har möjlighet att erbjuda hjälp och stöd åt de som behöver det.

För den som har gjort slut på sina ransoner är det fortfarande möjligt att köpa till exempel bensin genom att köpstället köper in de ransoner som krävs och lägger den kostnaden på priset.

 

19. Kommer det dras några ransoner för de koldioxidutsläpp som gjorts när en vara har producerats?

Nej, inte från dig. Du behöver bara lämna ifrån dig ransoner när du köper energi direkt. Energi/utsläpp som är inbakade i olika varor och tjänster hamnar på företagens utsläppskonto. Om ransoneringssystemet även omfattar företag kommer dessa att behöva köpa in ransoner för att till exempel transportera varor eller köpa in energi för att driva sina industrier.

Det finns dock en ransoneringsmodell som innebär att koldioxidutsläppen för alla varor och tjänster beräknas och att konsumenterna
måste använda sitt ransoneringskort vid alla inköp. Denna modell kallas RAPS, Rate All Products and Services. Med RAPS skulle alla varor ha två priser, ett för kronor och ett för ransoner. Den som till exempel köper en mobiltelefon skulle inte bara betala i pengar vad telefonen kostar, utan även ransoner för de utsläpp som gått åt när den producerats.

En standard för att beräkna varors klimatpåverkan utifrån en livscykelanalys är under utveckling av Swedish Standards Institute, SIS.

 

 

20. Är det inte bättre och enklare att bara höja priset på koldioxid, till exempel genom en skatt?

En koldioxidskatt är visserligen enklare än ransonering, men har flera stora problem.

1) Det är omöjligt att säga vad konsekvenserna av en skatt blir. Om priset höjs, gör det att folk minskar sitt bilåkande eller drar de ner på annat för att kunna fortsätta köra lika mycket bil? Eftersom klimatläget är så allvarligt har vi inte råd att chansa, vi måste vara säkra på att utsläppen minskar så mycket som krävs.

2) En skatt som ska minska utsläppen kraftigt kommer att bli väldigt hög. Man kan säga att en koldioxidskatt ransonerar de resurser det råder brist på genom att låta marknaden sätta ett så högt pris att efterfrågan minskar. Bara att sänka utsläppen med 20 procent till år 2020 skulle kräva ett bensinpris på omkring 27 kronor enligt Statens Institut för kommunikationsanalys, Sika. Det skulle slå väldigt orättvist mot framför allt låginkomsttagare eftersom en koldioxidskatt är regressiv, det vill säga ju lägre inkomst du har, desto större del av din inkomst går till skatt. En hög koldioxidskatt riskerar leda till att endast höginkomsttagare har råd att köra bil, trots att många låginkomsttagare i dag är beroende av bil. Med ransonering får alla en lika stor möjlighet att köra bil utan att bensinpriset behöver höjas särskilt mycket.

3) Skatter är sällan särskilt pedagogiska. Många uppfattar skatter som ett sätt för staten att straffa medborgarna. En hög koldioxidskatt riskerar att väcka motstånd och missnöje snarare än engagemang.

 

21. Varför är ransonering bättre än en skatt?

Det är ett mer rättvist system eftersom alla ges ett lika stort ansvar för att minska utsläppen. Undersökningar visar att människor många gånger är beredda att göra stora förändringar i sina liv förutsatt att andra gör detsamma. Med ransonering garanteras detta.

Koldioxidransonering garanterar också att de utsläppsmål som eftersträvas verkligen nås eftersom ett ransoneringssystem sätter upp ett tak för utsläppen.

 

22. Innebär inte koldioxidransonering att klimatfrågan individualiseras?

Tvärtom. Genom att ett ramverk som rymmer hela samhället skapas görs ansträngningen för att minska utsläppen till något gemensamt. Eftersom alla medborgare får en lika stor koldioxidranson får alla också ett lika stort incitament att kräva en politik som underlättar ett koldioxidsnålt liv. Bland idéerna bakom koldioxidransonering finns förslag om att införa en fond för att stödja lokala kollektiva initiativ för att minska utsläppen, vilket ytterligare skulle göra klimatansträngningen gemensam.

 

23. Vad skiljer olika ransoneringsmodeller från varandra?

Den största skillnaden är hur omfattande modellen ska vara. Den modell som brukar kallas Personal Carbon Allowances, PCA eller Personal Carbon Trading, PCT inkluderar endast sådana utsläpp som individer kontrollerar genom köp av drivmedel och energi. I den modell som kallas Tradable Energy Quotas (eller Domestic Tradable Quotas) inkluderas även företags och organisationers köp av drivmedel och energi.

Utöver det finns det skillnader gällande vilka energiköp som modellerna ska täcka, men där är inte skillnaderna mellan modellerna så tydliga. Vissa förespråkare menar att flyget bör ingå, andra inte.

En annan skillnad är om barn ska tilldelas ransoner eller inte. I TEQs föreslås att endast vuxna tilldelas ransoner. I PCA/PCT föreslås att varje barn får en halv ranson.

 

24. En femtedel av utsläppen kommer från köttproduktionen, borde inte även köttkonsumtionen ransoneras?

Det är faktiskt ett förslag från Food Climate Research Network i Storbritannien som menar att konsumtionen av kött och andra animaliska livsmedel måste begränsas genom någon form av ransonering. De föreslår en ranson på ett halvt kilo kött och en liter mjölk i veckan per person.

Att ransonera köttkonsumtionen är en intressant idé som borde diskuteras mer.

 

25. Vad spelar det för roll vad Sverige gör, vi står ju bara för 0,2 procent av världens utsläpp?

Utgångspunkten måste vara att det inte bara är Sverige som minskar utsläppen, annars blir såklart allt meningslöst. Med en sådan utgångspunkt spelar det en stor roll vad Sverige gör. Vi måste ta vår del av ansvaret för att rädda planeten. Dessutom har vi samtidigt möjligheten att visa vägen för hur ett högt utvecklat välfärdssamhälle kan bli fossilfritt vilket skulle kunna fungera som en viktig inspirationskälla för resten av världen.