Frackingfält i USA. I och med att brunnarnas produktion snabbt minskar måste det hela tiden borras nya brunnar. Foto: Simon Fraser University/CC.

Jakten på de okonventionella fossila bränslena fortsätter att spela rysk roulette med vårt klimat samtidigt som de försvårar en omställning till ett nytt energisystem. En ny studie som precis har publicerats i vetenskapstidskriften Nature visar att skiffergas – alltså naturgas som utvunnits genom fracking och som bland annat Barack Obama har kallat ett bränsle som kan vara en brygga till ett framtida fossilfritt energisystem – knappast kommer att vara räddningen. Även om utvinningen ökar drastiskt kommer det inte innebära några minskade globala koldioxidutsläpp.

Studien har använt fem olika modeller som beräknar framtida energianvändning och koldioxidutsläpp. Forskarna har räknat med att fracking sprider sig utanför Nordamerika och att metoden börjar användas runt om i världen, och att det leder till att vi får tillgång till stora mängder billig naturgas.

Modellerna uppskattar hur mycket naturgasanvändningen kommer att stiga om marknadskrafterna får verka fritt. I en av modellerna stiger naturgasanvändningen globalt med 170 procent fram till 2050, men koldioxidutsläppen minskar ändå bara med max 2 procent, och i flera av modellerna ökar utsläppen i stället, i en av dem med så mycket som 11 procent.

Argumentet som skiffergasförespråkarna använder är att naturgas släpper ut mindre koldioxid än kol, och därför är det ett bra bränsle att använda för att minska våra globala koldioxidutsläpp. Studien i Nature visar dock att om marknadskrafterna får råda, är det inte bara kol som kommer att ersättas utan även förnybart, vilket gör att effekterna på koldioxidutsläppen blir betydligt mindre. Dessutom konstaterar studien att ökad tillgång till billig energi driver på den ekonomiska tillväxten och minskar incitamenten till energibesparingar, vilket leder till att den totala energianvändningen ökar.

Nature-forskarna poängterar att antagandet att fracking ska spridas globalt inte ska tolkas som det mest troliga scenariot, och det är möjligt att modellerna i sig inte är så relevanta. Många menar nämligen att förväntningarna på mängden skiffergas som kan produceras sannolikt är kraftigt överdrivna. Richard Heinberg från The Post Carbon Institute konstaterar i sin bok Snake Oil – How Fracking’s False Promise of Plenty Imperils Our Future att produktionen från gasbrunnarna i USA:s mest produktiva skiffergasfält efter 36 månader har minskat med 80-95 procent, vilket gör industrins påståenden om att brunnarna ska fortsätta producera i upp till 40 år högst orealistiska.

Men även om vi inte kommer att kunna öka användningen av skiffergas med 170 procent fram till 2050, är det värt att uppmärksamma studien i Nature, då den gör det ännu tydligare att skiffergas inte är något bränsle som är värt att satsa på, vare sig för att motverka den globala uppvärmningen eller för energiförsörjningen. Naturgas kan aldrig blir den brygga för klimatet som Barack Obama hoppas på.

Det är nu, medan det fortfarande finns en viss tillgång till relativt billig energi och den globala ekonomin inte har kraschat, som vi bör finansiera de infrastrukturprojekt som krävs för att omställningen till ett fossilfritt samhälle ska gå så smärtfritt som möjligt. Fortsatta investeringar i skiffergas kommer bara att sabba klimatet ännu mer innan vi kör in i väggen. Som Richard Heinberg skriver i Snake Oil:

”För världen är det en relativt kort period då stora investeringar i förnyelsebar energi är möjliga. Efter den punkten kommer svängningarna på oljepriset och ett överlag minskat EROI (Energy Return On Investment, red anm.) i samhället dränera ekonomiernas styrka till den grad att finansieringen av stora nya projekt blir allt svårare. Detta är kanske den viktigaste anledningen till att vi måste argumentera emot den allmänna tron på en ny gyllene era med ett överflöd av olja och gas” (Egen översättning)