Lena Ek intervjuas under IPCC-mötet. Foto Kjell Vowles

Med många vackra och formella fraser inledde FN:s klimatpanel, IPCC, sitt möte i Stockholm i dag. IPCC:s första arbetsgrupp ska klargöra det vetenskapliga läget gällande klimatförändringarna. I Münchenbryggeriets stora mässal samlades cirka 250 delegater från 110 länder, och ett 50-tal klimatforskare, som under veckan ska försöka mejsla ut detaljerna och komma överens om de sista formuleringarna i den rapport som ska presenteras på fredag.

Konferensen öppnades av de båda ordförandena för arbetsgrupp ett, Thomas Stocker, professor i klimatologi vid universitetet i Bern, och Qin Dahe, doktor i glaciologi vid Kinesiska vetenskapsakademin. Båda två poängterade den rigorösa vetenskapliga grund som rapporten kommer att stå på. Thomas Stocker nämnde också de medierapporter som försöker tona ner allvaret i – eller helt förneka – klimatförändringarna (exempelvis Daily Mail som hittade på att mötet i Stockholm är ett krismöte för IPCC).

– De senaste månaderna har nyheter om klimatförändringar kommit upp på medieagendan igen, efter att det har varit tyst under en längre tid. Några av de här nyhetsrapporterna förvånar mig, eftersom deras budskap kontrasterar så mycket mot de senast publicerade rönen i den vetenskapliga litteraturen, sa Thomas Stocker.

Även IPCC:s ordförande Rajendra K. Pachauri betonade allvaret i sitt tal, och tackade Sverige för att mötet kan hållas i Stockholm. Miljöminister Lena Ek (C) var på plats, och fick äran att ha det sista anförandet under öppningsceremonin.

– Klimatförändringarna är nyckelutmaningen i vår tid, sa Lena Ek.

Men snart blev det som vanligt uppenbart att det är en utmaning som Sveriges regering inte anser får kosta något.

– Att tackla klimatförändringarna är en ekonomisk angelägenhet och en möjlighet, sa Lena Ek.

Hon fortsatte med utsagan om att Sverige har lyckats bryta sambandet mellan ökade koldioxidutsläpp och BNP-tillväxt. Effekt har flera gånger skrivit om hur detta endast går ihop om Sverige bortser från de utsläpp som svensk konsumtion orsakar utomlands, vilket är ett väldigt märkligt sätt att räkna. Dels därför att den svenska tillväxten innebär att vår köpkraft ökar, vilket gör att vi konsumerar mer varor från utlandet vilket orsakar mer utsläpp; dels därför att regeringen själva vill kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar utomlands genom bland annat CDM-projekt. Att bara räkna utsläppsminskningarna men inte utsläppen är som om regeringen enbart skulle räkna statens inkomster och inte dess utgifter när de gör sin budget.

Sveriges regering är inte ensamma om att räkna så här, men på något sätt känns det extra stötande när Lena Ek gör det inför klimatexperter och nyhetsmedier från hela världen, och lyfter fram Sverige som ett föredöme på falska grunder. Fredagens rapport blir antagligen inte någon glad läsning, men förhoppningsvis kan den bli en spark i röven på en del västerländska regeringar. Det duger inte att frånsäga sig sitt eget ansvar genom kreativ bokföring.

 

Förtydligande: Lena Ek använde siffror från Naturvårdsverket i sitt anförande. I de här siffrorna är inte utsläppsminskningar utomlands med. Dock vill Sveriges regering tillgodogöra sig utsläppsminskningar utomlands för att nå sina klimatmål.