Diskussionen om hur den förnyelsebara energin ska växa är i full gång. Nyligen startade LRF, Naturskyddsföreningen och Tällberg Foundation uppropet Förnybart.nu, som menar att det är fullt möjligt att ha 70 procent förnybar energi till år 2020.

Men med uttagsskatten på vindkraft går det, som vi tidigare skrivit, inte direkt åt rätt håll. På uppropet för andelsägd vindkraft skriver initiativtagarna att ” Konsekvensen av uttagskatten blir att regeringen signalerar att enskilda inte ska engagera sig i så viktiga frågor som energi och klimat”.

Nu är det turligt nog inte som i Sverige överallt. På andra platser i världen frodas idéer kring hur man ska få igång produktionen av hållbar energi – med befolkningens hjälp.
Exempelvis i Tyskland uppmuntras människor att sätta solpaneler på sina hus genom att den som pytsar in solkraftsel i energinätet betalas ett pris som är högre än marknadspriset. Samma privatpersoner köper sedan sin förbrukning av el ur hålen i väggen, för ett lägre pris per kilowattimme, och gör därmed en liten vinst.

Bilden ovan är från en fotbollsarena i Freiburg, Tyskland. När taket under 1990-talet fylldes med solpaneler var intresset för fotbollsmatcherna långt större än för uthållig energi. Så den som köpte in sig på fem kvadratmeter solpanel fick förtur till de åtråvärda årskorten. I mitten av 2010-talet blev situationen den omvända: Solpanelerna fungerade som dragplåster, och den som ville få förtur i solkraftskön fick köpa sig ett årskort på arenan.

En invändning må vara att solpaneler är dyrt att investera i och inget som vilken barnfamilj som helst kan lägga pengar på. Då har Storbritannien en annan idé.
Forskningsinstitutet Public Interest Research Center, PIRC, har ställt sig frågan ”Om nu inte energibolagen vill investera i klimatsäker energi, varför då inte låta folket göra det?”

PIRC:s idé är att skapa statliga ”energiobligationer”, alltså ett sätt för staten att låna in pengar av sina egna medborgare. Alltifrån motsvarande en hundring och upp till miljoner pund. Ett säkert sätt att spara sina pengar, eftersom de investeras i verkliga tillgångar och därtill genereras vinster från energiförsäljningen, som i sin tur ger spararna ränta.

Energiobligationer skulle möjliggöra för Storbritannien att ta tillvara sin enorma potential till vind-, våg och tidvattenkraft även i en tid när de stora företagen vacklar. Landet har med sin vindpinade kustlinje nämligen uppemot 40 procent av Europas vindresurser.

PIRC drar paralleller till hur statsobligationer tidigare i historien har använts för att finansiera storskaliga infrastrukturella projekt. Under andra världskriget utfärdade den brittiska regeringen krigsobligationer för att få tillgång till kapital, men också för att involvera befolkningen i målet att vinna kriget. I fallet med energiobligationer skulle möjligheten att ta del av vinsterna från byggandet av Storbritanniens nya energi-infrastruktur kunna föda ett viktigt stöd för förnyelsebar energi, skriver Public Interest Research Centre.

Mer om vindkraft: Miljöaktuellt

Mer om klimat i media: Klimatförnekare får mothugg i DN