Det finns en minnesvärd scen i filmen The Hurt Locker. Det är när den amerikanske soldaten och huvudkaraktären kommer tillbaka från krigets Irak. Nu befinner han sig åter hemma i USA, och besöker vad som för oss i Sverige närmast skulle vara en Ica Maxi eller Coop Forum. Med tom blick ser han ut över hyllmeter efter hyllmeter, rad efter rad, bestående endast av olika sorters frukostflingor.

sid-52-langrecension-a»Problemet är inte att vi är många, utan att så många lever som om de vore få.« Så skriver den argentinska journalisten och författaren Martin Caparrós i Hunger, en tegelsten till bok som med avstamp i reportage från ett dussintal länder ger sig in på att förklara varför hunger fortfarande är den mest dödliga farsoten på jorden samtidigt som det är den enklaste att undvika. Omkring 800 miljoner människor lider i dag av hunger och varje minut dör fler än fem barn på grund av svälten och dess följdsjukdomar. Det här på en planet med ett överflöd av både rikedomar och mat.

Martin Caparrós frågar gång på gång – vilket de flesta som läser boken nog också kommer göra – »hur i helvete kan vi fortsätta leva våra liv när vi vet att det händer såna här saker?«. För till skillnad från tidigare i historien menar han att det nu bara är viljan som styr om de svältande ska få mat eller inte, detta eftersom det framför allt är samhällets ägandestrukturer som avgör tillgången till livsmedel. De rika kommer alltid ha mat, skriver han, medan »hunger är fattigdomens mest odiskutabla uttryck«.

sid-52-langrecension-bFörfattaren, bonden och jordbruksexperten Gunnar Rundgren är inne på ett liknande spår. I boken Den stora ätstörningen: maten, makten, miljön skriver han att det produceras mer än tillräckligt med livsmedel för allas behov. Han konstaterar också krasst att ännu mer mat skulle kunna produceras, exempelvis på världens alla golfbanor, som täcker drygt fem miljoner hektar mark. Men något sådant kommer knappast hända förrän vinsten av att sälja livsmedel härifrån skulle bli större än vinsten från greenfeeavgifterna. Så cyniskt fungerar nämligen världen i dag – och ingen minns väl längre att tillgången till mat hör till en av de mänskliga rättigheterna.

I sin bok fokuserar Gunnar Rundgren dock i huvudsak på ett annat problem än den orättvisa fördelningen av resurser globalt. Dagens jordbruk är nämligen så pass miljömässigt ohållbart att det kan äventyra den framtida förmågan att producera mat, menar han.

Det här är kanske inga större nyheter för den som följer miljödebatten, men det är ändå viktig information som behöver upprepas och diskuteras. Ett av de grundläggande fel som Gunnar Rundgren tar upp är hur människan ser på produktivitet, det som brukar mätas i hur mycket fisk som kan fiskas upp ur havet eller i hur mycket mat som kan produceras på en viss ytenhet.

Men produktivitet borde enligt Gunnar Rundgren snarast handla om hur man sköter och återskapar resurserna. Att ta hand om planeten borde för fiskaren och bonden vara ett lika viktigt uppdrag som att leverera mat. I Sverige, liksom i resten av världen, har dessa yrkesmänniskor dock inte mycket till val, i alla fall inte om de vill överleva konkurrensen i dagens globala system som är standardiserat och containeriserat och som domineras av ett fåtal stora aktörer.

Hunger och Den stora ätstörningen är böcker som kompletterar varandra bra. Det är faktatunga texter, men det blandas hela tiden in många egna reflektioner och resonemang från författarna som gör det lätt att ta sig vidare.

Både Martin Caparrós och Gunnar Rundgren landar i att det krävs stora systemförändringar om vi ska kunna säkra livsmedelstillgången, både till alla i dag och till alla i framtiden. Framför hyllorna med frukostflingor är det lätt att förstå att detta inte kommer vara någon enkel uppgift. Men efter att ha läst de här två böckerna väcks i alla fall en insikt om hur otroligt spännande ett sådant projekt kommer bli.

_______

Titel: Hunger
Av: Martin Caparrós
Förlag: Natur & kultur
Antal sidor: 763

Titel: Den stora ätstörningen: maten, makten, miljön
Av: Gunnar Rundgren
Förlag: Ordfront förlag
Antal sidor: 428

_______

Denna artikel är tidigare publicerad i Effekt, nr 4/2016.