FN:s klimatpanel, IPCC, presenterade i dag sin specialrapport om vad som krävs för att världen ska kunna begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till max 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer.

I rapporten framgår att temperaturen på jorden redan höjts med omkring en grad, och att världens samlade koldioxidutsläpp måste ned till netto noll runt år 2050 om målet om 1,5 grader ska kunna nås.

Vad rapportens slutsatser kommer få för konsekvenser för svensk del är än så länge för tidigt att säga något om. I Sverige har riksdagen beslutat att utsläppen inom landet ska ned till netto noll senast år 2045. Men som Effekt skrivit om tidigare är det flera partier – Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – som öppnat för att detta mål kan behöva skärpas.

Oavsett hur det blir med den saken så måste den nya regering som bildas ta fram en klimatpolitisk handlingsplan inom ett år efter det senaste riksdagsvalet. Det här har inte gjorts tidigare, utan är en följd av det klimatpolitiska ramverk som riksdagen beslutade om förra året. Handlingsplanen ska innehålla både beslutade och planerade styrmedel för den kommande mandatperioden.

I framtagandet av handlingsplanen kommer framför allt Naturvårdsverket att spela en avgörande roll. Den 15 mars nästa år, i samband med konferensen Klimatforum, kommer Naturvårdsverket att överlämna ett underlag till regeringen för hur en sådan klimathandlingsplan skulle kunna se ut.

Björn Risinger, Naturvårdsverkets generaldirektör, säger till Effekt:

– Uppdraget är att ta fram ett förslag till en samlad klimathandlingsplan. Vi kommer, med hjälp av andra myndigheter, att titta på alla sektorer. Och så kommer vi föreslå en uppsjö av styrmedel, sådant vi bedömer är mest kostnadseffektivt att göra inom olika samhällsområden.

Regeringens slutliga klimathandlingsplan kommer förmodligen att presenteras för riksdagen efter sommaren 2019. Därefter kommer Klimatpolitiska rådet – vars inrättande också är ett resultat av det klimatpolitiska ramverket – att få sin första stora uppgift då man har tre månader på sig att granska planen. Ingrid Bonde, rådets ordförande, har tidigare sagt i en intervju med Effekt att denna granskning mycket väl kan komma att resultera i egna förslag från rådet.

– Det är upp till oss. Men hypotetiskt, om vi tycker att regeringen inte gjort det de ska, då är det förstås en ökad kvalitet i en sådan rapport om vi kan säga att de egentligen borde ha gjort X. Det blir ett större mervärde om vi kan ha konstruktiva förslag framåt.