Den nyliberala debattören Johan Norberg tänker minsann inte släcka några lampor under Earth Hour på lördag. Han tänker i stället att tända alla lampor han har eftersom Earth Hour är en ”patetisk kampanj”. Miljöproblem löses inte genom att begränsa energitillgången utan med – du kan säkert gissa vad – ”bättre teknik” såklart! (Se krönikan i Metro som nu hyllas på höger– och förnekarbloggar).

Om man inte duckar för sådant som att världens energi till 85 procent kommer från fossila bränslen och att den förnyelsebara energn, hur flitigt vi än smäller upp vindkraftverk och solpaneler, kommer få väldigt svårt ersätta kolkraftverken. Ja, då är det faktiskt rätt rimligt att minska energiförbrukningen för att klara klimatmålen. Särskilt om de miljarder människor som saknar elektricitet i dag ska kunna få det i framtiden.

Med andra ord: att släcka ljuset mellan 20.30 och 21.30 på lördag är inte en så tokig manifestation.

Men framför allt det positiva med Earth Hour att det håller liv i klimatfrågan, vilket är särskilt angeläget just nu efter svackan efter Köpenhamn, IPCC-debatten och den kalla vintern.

Jag tänker på Stanley Cohens bok States of denial där han skriver om den kollektiva förnekelsen. Hur lätt det är att ett helt samhälle exempelvis förnekar strukturella brott mot mänskliga rättigheter (förtryck av kvinnor, etniska minioriteter etc), och att många organisationer för en ständig kamp mot förnekelsen genom att påminna om dessa brott. Detsamma gäller naturligtvis även för Västvärldens ohållbara livsstil. Alla vet om att det, men kollektivt förnekar vi att vi skulle behöva göra så särskilt mycket åt det, i varje fall just nu. Det kan ju komma ”bättre teknik” som löser detta i framtiden.

Earth Hour är ett motgift till förnekelsen.

 

Bloggat om Earth Hour: Jonas Fogelqvist, Terra Nova, Ecoprofile, Min Planet

Media: Miljöaktuellt