Idag har en av tre bäddar blivit fylld med jord och kogödsel. (Vi får se hur lång tid det tar innan grannarna börjar skämta menande om den senare.) Alla de säckar som var tänkta att räcka till tre pallkragetorn – och omskolning av försådden! – var med andra ord alldeles för lite. Får tyvärr bli en rejäl tur och retur-rutt med bilen till närmaste ställe som har jord när lönen ramlat in på kontot.
Men det här med jord alltså. Om fröer är lika begripligt som talad danska motsvaras jordbiten av danska räknesystemet. Och då är jag ändå skåning och uppväxt med dansk teve. (De hade mycket mer tecknat än SVT! Samt en Robin Hood-liknande serie som hette Dick Turpin som svenskar i största allmänhet aldrig verkar ha sett.)
Att försöka förstå vad för jord och gödsel man ska använda, vad man ska köpa, om man ska köpa överhuvudtaget, och hur allt ska blandas är inte lätt. Nej, det är hart när omöjligt. Via Maria (och bloggläsaren Elisabet) har jag fått länkar till två genomgångar som är väldigt bra. Men inte känns det som jag vet för det. Och när jag mot förmodan tänker att nu har jag ett hyfsat hum – och lärt mig att jag inte använt någon vidare bra jord hittills – kommer jag plötsligt ihåg att en hardline bloggläsare apropå Svart jords regel 2a sagt att då kan det inte bli tal om någon köpejord. Eh? Läsaren har säkert rätt, men hur ska jag trolla fram 1 200 liter jord ur tomma intet? (Om jag lyckas göra det kan jag berömma mig med att genom gudomligt ingripande löst både klimat-, energi- och matkris på en och samma gång. Så håll tummarna!)
Min förvirring och frustration orsakad av något så banalt som att skaffa rätt jord stärker mig i en tro jag haft sedan tidigare. Det är fullständigt orimligt att överlåta omställningen till ett ekologiskt samhälle på enskilda individers val i butiken. En lagstiftning som förbjuder alla varor som inte är ekologiska och närproducerade. Anta den i morgon. Så får världen en chans. Och jag slipper få informationsnoja när jag ska köpa jord.
ylven • 18 maj 2010 kl. 16:34
Varför odla i pallkragar över huvud taget? Det är väl inte asfalt under dem, kan jag tänka. Det är väl bara att odla en våning ner… Man får helt enkelt rätta sig efter de förutsättningar man har.
Jesper Weithz • 18 maj 2010 kl. 17:43
Ylven! Det finns två enkla förklaringar. Nej tre. För det första så är jorden inunder alltför stenig (och här borde jag dra not Rolling Stones-skämt, men någon nivå måste vi hålla) för att enkelt gräva upp och odla. För det andra är min rygg kass, så ju mindre jag behöver böja mig desto större chans att den stackars odlingen får vad den förtjänar. Det vill säga omsorg, fixeri och vatten. För det tredje har vi absurt mycket sniglar (och grodor, men det hör inte hit). Därför tänker jag lägga barkflis eller något liknande som sniglarna inte gillar runt pallkragarna för att hålla dem på behörigt avstånd. Vilket får mig att känna mig som att jag anlägger en gated community… Men grönsakerna kommer förhoppningsvis att tacka mig.
Flute • 18 maj 2010 kl. 20:33
Att hålla sniglar borta med barkmull är en from förhoppning. Jag har provat allt mot mördarsniglarna. Chilipeppar, kaffesump, you name it.
Det enda som biter är det där medlet ”snigelfritt” eller vad det heter. Järnfosfat eller vad det nu innehåller.
Det enda andra alternativet är att ge sig ut varje kväll i skymningen med snigelavrättningsverktyg.
Jag tillämpar metod nummer två.
Jesper Weithz • 19 maj 2010 kl. 08:02
Aj aj aj. Har du testat att använda Metallica som på de gjorde på Guantànamo?
Det tråkiga är att jag verkligen gillar sniglar. Men när det gröna börjar spira kanske jag utvecklar den där grymt reaktionära Not In My BackYard-genen som annars mest verkar vara en innerstadspryl.
Då får jag återkomma och fråga dig exakt vilka verktyg som är effektivast.
ylven • 19 maj 2010 kl. 13:33
Ja, då förstår jag att du har en reell orsak till att vilja ha upp odlingsbäddarna en bit. Och då är det ju tyvärr bara att ta skeden i vacker hand och skaffa jorden. I många kommuner kan man beställa hem kompostjord i storsäck, det kan kanske vara något?
Vad det gäller sniglar så är jag böjd att hålla med flute, en sarg och lite barkmull kommer inte att hålla dem borta! Däremot kanske ett elektriskt snigelstaket kan vara lämpligt med tanke på ditt odlingssätt. Har inte provat det själv men det verkar fungera vad jag har hört genom gemensamma bekanta med upphovsmannen.
Själv kör jag med en liten spade. Hackar i två bitar, lämnar dem på plats att antingen ätas av skator och igelkottar eller fungera som lockbete åt sina kompisar.
Katarina • 20 maj 2010 kl. 13:07
Men blir inte växterna lidande om man inte planterar dem i ”rätt” säsong? Tiden rinner ju iväg…