Idag har en av tre bäddar blivit fylld med jord och kogödsel. (Vi får se hur lång tid det tar innan grannarna börjar skämta menande om den senare.) Alla de säckar som var tänkta att räcka till tre pallkragetorn – och omskolning av försådden! – var med andra ord alldeles för lite. Får tyvärr bli en rejäl tur och retur-rutt med bilen till närmaste ställe som har jord när lönen ramlat in på kontot.

Men det här med jord alltså. Om fröer är lika begripligt som talad danska motsvaras jordbiten av danska räknesystemet. Och då är jag ändå skåning och uppväxt med dansk teve. (De hade mycket mer tecknat än SVT! Samt en Robin Hood-liknande serie som hette Dick Turpin som svenskar i största allmänhet aldrig verkar ha sett.)

Att försöka förstå vad för jord och gödsel man ska använda, vad man ska köpa, om man ska köpa överhuvudtaget, och hur allt ska blandas är inte lätt. Nej, det är hart när omöjligt. Via Maria (och bloggläsaren Elisabet) har jag fått länkar till två genomgångar som är väldigt bra. Men inte känns det som jag vet för det. Och när jag mot förmodan tänker att nu har jag ett hyfsat hum – och lärt mig att jag inte använt någon vidare bra jord hittills – kommer jag plötsligt ihåg att en hardline bloggläsare apropå Svart jords regel 2a sagt att då kan det inte bli tal om någon köpejord. Eh? Läsaren har säkert rätt, men hur ska jag trolla fram 1 200 liter jord ur tomma intet? (Om jag lyckas göra det kan jag berömma mig med att genom gudomligt ingripande löst både klimat-, energi- och matkris på en och samma gång. Så håll tummarna!)

Min förvirring och frustration orsakad av något så banalt som att skaffa rätt jord stärker mig i en tro jag haft sedan tidigare. Det är fullständigt orimligt att överlåta omställningen till ett ekologiskt samhälle på enskilda individers val i butiken. En lagstiftning som förbjuder alla varor som inte är ekologiska och närproducerade. Anta den i morgon. Så får världen en chans. Och jag slipper få informationsnoja när jag ska köpa jord.