Missa inte nästa nummer av Effekt som har tema motstånd. Den här veckan bjuder vi på några smakprov från tidningen.

 

Martha Thernsjö kände för några år sedan att livet i Stockholm och jobbet på storföretaget gick allt mindre ihop med hennes egna värderingar. I dag lever hon som ekologisk jordbrukare i Västergötland och menar att nyckeln till en hållbar omställning av samhället ligger just i de värderingar vi har.   

– Jag hade ingen bakgrund inom någon miljöorganisation utan var nog en ganska vanlig människa med en ganska vanlig medvetenhet om hur det stod till med jorden. Men sen började jag jobba med miljökommunikation och CSR på olika företag. Och mer och mer kände jag att vi människor, vi stod ju helt vid sidan om naturen och pratade om allt annat levande som någonting separat från oss själva. Och så kom den där frågan smygandes till slut: ”Ska det verkligen vara så här?”.

Vad hände då?

– I samma veva träffade jag Anders som hade en annan bakgrund och som gav mig flera viktiga pusselbitar kring allt det här. Jag hoppade så småningom av karusellen i Stockholm och 2010 flyttade vi ner till Tiveden där han har sina rötter. För mig kändes det väldigt viktigt att få pröva att leva på ett annat sätt. Att inte bara prata förändring utan att också få göra det. Inte minst att få reda på vad det betyder att leva med naturen så nära inpå.

Hur gick det?

– Vi hade som vision att inte sätta oss som två eremiter i skogen. I stället ville vi inkludera människorna vi hade omkring oss, bygga upp någonting som kunde inspirera andra. Från början bjöd vi därför in väldigt många från bygden och började diskutera de här frågorna. Och nu några år senare har vi ett hem där vi anordnar kurser och föreläsningar, där vi kan ta emot uppåt 20 personer, där vi har djur och mycket fantastisk natur i omgivningarna, och där vi fungerar lite som en mötesplats för bygden.

Ni har också hållit kurser och workshops på lite olika håll i Sverige med utgångspunkt från rapporten ”Common Cause – working with our cultural values”, en rapport som fick stort genomslag när den kom 2010, inte minst efter att George Monbiot hyllat den i en av sina kolumner i The Guardian.

– Ja, efter att ha jobbat en massa år som kommunikatör tänkte jag att det skulle räcka med en bra kampanj för att folk skulle förstå att vi inte kan hålla på och utarma världens naturresurser på det här sättet. Sen blev jag så oerhört frustrerad när andra inte tog det till sig. Men när jag läste rapporten och diskuterade med de brittiska rapportförfattarna blev det väldigt tydligt att det inte är den sortens information som förändrar folks beteenden. Snarare, om en hållbar omställning av samhället ska kunna åstadkommas, måste man jobba mycket mer med människors grundläggande värderingar.

Är det här med värderingar något som miljörörelsen alltså borde tänka mer på?

– Ja, absolut. Miljörörelsen är briljanta när det gäller fakta, om hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären eller hur ofta en art utrotas. Men det väcker sällan några upprörda känslor, det gör inte ont i kroppen någonstans, det tar inte. Jämför exempelvis med Jonas Hassen Khemiris text om Reva eller Maciej Zarembas artiklar om sjukvården. Det väckte verkligen starka känslor hos människor. Och jag tror det handlar om att de båda lyckades visa på problem i samhället på ett sätt att det för många blev en tydlig konflikt just med de egna värderingarna.

Värderingar, som solidaritet, empati och delaktighet å ena sidan, status, ekonomisk framgång och individualism å andra sidan, kan ju försvagas och förstärkas hos människor. Blir man inte uppgiven av all reklam och annat i samhället som ändå så tydligt försvagar de värderingar man själv vill stärka?

– Det som är hoppfullt är att vi alla har en mix av de där värderingarna. Så det fungerar ju åt andra hållet också, att du själv kan bidra till att stärka och försvaga dem. Det kan räcka med en enda fråga, som: ”Vad är det som är viktigt i livet, egentligen?”. Då har du kommit en liten bit på vägen eftersom den du frågar måste börja tänka på det.

***

Missa inte nästa nummer av Effekt som har tema motstånd. Vill du ha tidningen hem i brevlådan (3 nr för 180 kr) eller som pdf (3 nr för 120 kr) – skriv upp dig för en prenumeration här.

***

Foto: privat