Om människors främsta prioritet är hur mycket pengar de har i plånboken är det svårt att skapa ett annat samhälle. Den svenska politiska debatten har under de senaste valen vridits mer och mer mot de så kallade plånboksfrågorna. Den stora debatten står mellan vem som på ett någorlunda trovärdigt sätt att kan ge de mest genersösa löftena till folket. Ungefär: ”Rösta på oss så blir tillväxten högre och du får mer pengar”. Minsta lilla avsteg från detta, om så bara en marginell höjning av bensinpriset i ljuset av klimatkrisen, framstår då som provocerande.
Och när politiken rättar sig efter detta – genom att motivera klimatsatsningar med ökad tillväxt – förstärks tendensen. Till slut framstår det som att det enda skälet att ställa om samhället är att det skapas nya jobb och genererar mer tillväxt. Vilket gör det hela till en återvändsgränd, vilket vi har skrivit om tidigare.
Extremfallet är som vanligt USA. Där liksom här har engagemanget för att minska samhällets klimatpåverkan till stor del försvunnit från politiken. Såväl Obama som Romney är inriktade på att skaffa fram så mycket billig energi de kan för att hålla igång maskinen. Obama har gjort några små försök att blidka den opinion som bryr sig om planeten, men i stort är skillnaden liten. I stället satsas det, precis som i Sverige, på retoriska grepp, som att prata om ”clean coal” eller ”green growth”.
Här är några exempel på hur propagandan låter inför valet i november:
Men även från andra hållet är budskapet snarlikt, även om målet är ett annat. Motivet till att satsa på förnybart är att det skapar fler jobb. Problemet är att folk inser att också kolkraft skapar nya jobb, och dessutom är billigare än vindkraft.
Hittills i år har partier, industri och fackföreningsrörelse satsat över 153 miljoner dollar på annonser som propagerar för mer fossil energi, uppger New York Times.
Om man slåss för andra värdringar än de som handlar om pengar har man mäktiga motståndare. Men det är svårt att se någon annan utväg än att stödja ett värderingsskifte där vi värdesätter annat än hur tillväxten dunkar på. Först då uppstår möjligheten att skapa ett annat samhälle som inte urholkar grunden för vår överlevnad.
Martin Saar • 18 september 2012 kl. 16:52
Suck, uppförsbacken är brant!
DagL • 22 september 2012 kl. 14:54
Knepigt det där. Dyrare olja behöver inte betyda mindre i plånboken. Det kan innebära att staten kan minska andra skatter, så det blir lika mycket kvar. Kostnader i slutledet skall om möjligt reflektera ALLA kostnader, också framtida miljö, och motverka konsumptionen av det som (med skatter) åsätts ett högt pris (olja, energi) och kanske sänka det som det är mer gott om (arbetskraft t ex). På sätt och vis blir det mer i plånboken om 50-100 år om man drar ned fossilt idag. Det är mycket tråkigt att Obama inte medverkade till en utvidgning och förändring av Kyoto-avtalet som innebar en typ av skatt på ”klimatutsläpp”. Därigenom anslogs en ljummen ton till mötena därefter.
Beträffande göra pengar på förnyelsebart så läste jag att EU tänker göra problem för lågenergiimport av solceller från Kina, Kina verkar försämra marknaden för EU företag som tänkt sig en framtid i solceller. Det kunde väl ”effekt” uppmärksamma/förklara.
AnemiaBainc • 6 juni 2013 kl. 14:58
リクエスト プログラム ずろく ねうち ウォーキング たいぐう シャープ
はっきょうしゃ パッセンジャー はやがえり にちゃつく オフェンス おごりたかぶる
きあん ふるぎつね ハンギング ブリッジ コットン きょくとう オアズマン
インデックス ニア リアリスト とおざかる じんいんせいり きょうかく
ろだい だっしゅう らっかせい しろばむ にくようしゅ マニア
おごそか はたらきぐち もちや はんき やけに サイコアナリシス