Egentligen kanske vi inte borde vara så förvånande över att det för en gångs skull är iskallt och snöigt mitt i vintern på våra nordliga breddgrader. Nog för att världens medeltemperatur ökar, men de normala variationerna i väder existerar fortfarande och gör att vissa regioner ibland är kallare eller varmare än sina (stigande) genomsnittstemperaturer. Som Barry Gromett från Brittiska Met Office påpekar i The Independent:
– Klimatförändringarna kommer troligen att ge oss mildare och blötare vintrar – det är trenden. Men det finns alltid en möjlighet att det inom ramen för denna trend blir år som är kallare.
Dessutom är det bra att veta att samtidigt som Sverige, Storbritannien och USA är kallare än vanligt är Medelhavsregionen, Alaska och Kanada varmare än vanligt. I Goose Bay i Newfoundland är det nollgradigt, trots att den normala medeltempen i januari är -23 grader.
Sett över längre tid, vilket är det sätt som klimatförändringarna måste mätas på, är trenden tydlig. Temperaturen stiger stadigt.
Detta är den enkla förklaringen. Som vanligt finns det också en mer komplicerad förklaring. Den stavas i detta fall nordatlantisk oscillation, en sorts mått på fluktuationer i lufttryck mellan olika breddgrader på det norra halvklotet. Just nu är det en kraftigt negativ nordatlantisk oscillation vilket generellt innebär lägre temperatur för platser kring nordatlanten som normalt har relativt höga temperaturer.
Bästa beskrivningen av detta rätt svårbegripliga fenomen görs av BBC:s Richard Black. Även New York Times klimatbloggare Andrew C. Revkin försöker reda ut det hela i denna post, och i denna.
Om du inte orkar läsa igenom dessa artiklar, passa i stället på att njuta av en äkta vinter. Så som vintern oftast såg ut när klimatet var stabilt. Själv ska jag åka skidor och bada isvak i morgon.
Bloggat: Emretsson
Media: DN, DN2, DN3, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, GP, GP2, Sydsvenskan, VG
Gäst • 6 januari 2010 kl. 00:22
100 år ”längre tid” när det gäller klimat?
David Jonstad • 6 januari 2010 kl. 08:44
Hundra år är tillräckligt lång tid för att man ska kunna se trender i klimatsystemen.
Gäst • 6 januari 2010 kl. 20:27
Intressant att du har ”hockey-stick”-grafen för att visa att medeltemperaturen ökar. Hur såg det ut mellan år 12000 B.C. och 1880?
Helen • 21 januari 2010 kl. 13:04
Jag njuter av denna vinter! Sista gången jag upplevde något liknande måste ha varit 1988. Jag gillar vanligen inte vinter, men det här har varit en härlig upplevelse efter en höst/vinter med decimeterdjup lera ute på min gård. Allt är så vackert.
Till de som vill hävda att de faktiskt varit varmare i världen än det är nu kan man bara svara, ja det har det! Förra istiden tog troligen slut på grund av en stark uppvärmning liknande den vi har i dag (vissar hävdar att det vari i ekombination med en earth crust displacement som fick mammutar att frysa till is när de plötsligt befann sig i polarområdet). Skillanden då var att jordaxelns lutning (oblikviteten + det faktum att jorden ”vobblar” som en leksakssnurra med en tidscykel på 26000 år), Milankovitch-cykeln och jordens bana runt solen var optimala för en uppvärmning. Nu är det inte så, tvärt om skulle vi i princip vara på väg mot en kallare period. I olika eror under jordens levnad har det varit en medeltemperatur långt över den vi har nu, men då har inga djur med komplicerade nervsysem kunnat leva på land och det har varit betydligt mer koldioxid i atmosfären.
Gäst • 26 januari 2010 kl. 13:25
Var skulle jordens medeltemperatur ligga i dag om inga mänskliga fossila CO2-utsläpp skett ?
Gäst • 6 februari 2010 kl. 09:06
Så som vintern oftast såg ut när klimatet var stabilt. Och när var klimatet STABILT ??????? Vad är syftet med att lägga ut dylika tokerier ?
Gäst • 7 februari 2010 kl. 20:41
Finns bara ett lämpligt ord: KNÄPPGÖKAR om EFFEKT.
Gäst • 31 augusti 2010 kl. 09:23
Så som vintern oftast såg ut när klimatet var stabilt. Tydligen har detta idiot-uttalande raderats ur texten för att rädda ansiktet
Gäst • 20 januari 2013 kl. 10:16
Det hade varit bra om ni ger referenser till era påståenden och antaganden. Det finns flera akademiska referenssystem ni kan använda er av.