Egentligen kanske vi inte borde vara så förvånande över att det för en gångs skull är iskallt och snöigt mitt i vintern på våra nordliga breddgrader. Nog för att världens medeltemperatur ökar, men de normala variationerna i väder existerar fortfarande och gör att vissa regioner ibland är kallare eller varmare än sina (stigande) genomsnittstemperaturer. Som Barry Gromett från Brittiska Met Office påpekar i The Independent:

– Klimatförändringarna kommer troligen att ge oss mildare och blötare vintrar – det är trenden. Men det finns alltid en möjlighet att det inom ramen för denna trend blir år som är kallare.

Dessutom är det bra att veta att samtidigt som Sverige, Storbritannien och USA är kallare än vanligt är Medelhavsregionen, Alaska och Kanada varmare än vanligt. I Goose Bay i Newfoundland är det nollgradigt, trots att den normala medeltempen i januari är -23 grader.

Sett över längre tid, vilket är det sätt som klimatförändringarna måste mätas på, är trenden tydlig. Temperaturen stiger stadigt.

 

Detta är den enkla förklaringen. Som vanligt finns det också en mer komplicerad förklaring. Den stavas i detta fall nordatlantisk oscillation, en sorts mått på fluktuationer i lufttryck mellan olika breddgrader på det norra halvklotet. Just nu är det en kraftigt negativ nordatlantisk oscillation vilket generellt innebär lägre temperatur för platser kring nordatlanten som normalt har relativt höga temperaturer.

Bästa beskrivningen av detta rätt svårbegripliga fenomen görs av BBC:s Richard Black. Även New York Times klimatbloggare Andrew C. Revkin försöker reda ut det hela i denna post, och i denna.

Om du inte orkar läsa igenom dessa artiklar, passa i stället på att njuta av en äkta vinter. Så som vintern oftast såg ut när klimatet var stabilt. Själv ska jag åka skidor och bada isvak i morgon.

Bloggat: Emretsson

Media: DN, DN2, DN3, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, GP, GP2, Sydsvenskan, VG