För den som råkar ha vägarna förbi London rekommenderas varmt ett besök på utställningen Ministry of food som härbärgerar på Imperial War Museum fram till januari nästa år. Här berättas historien om hur Storbritannien tog itu med matbristen under andra världskriget.
Förutom att slås av hur enormt snygga affischer man producerade på den tiden, är det också uppenbart hur snabbt det faktiskt går att ställa om ett samhälles matsystem om ett lands politiska styre sätter sin kraft bakom målet.
Under andra världskriget mer än fördubblades antalet odlingslotter i Storbritannien, till nära 1,8 miljoner 1943.
Och även om kriget då fungerade som en obönhörlig blåslampa för förändring, spirar återigen initiativen i Storbritannien för att göra samma sak. Denna gång för att klara sig i en värld av global uppvärmning och energikriser.
I London har borgmästaren Boris Johnson dragit igång projektet Capital Growth (som vi skrev om i senaste numret av Effekt), som ska ge staden 2012 nya gemensamma odlingslotter till år 2012. Tanken är att stans invånare ska få chansen att odla, om än inte för självförsörjning så för att få insikter om hur maten produceras. Man lär ut kompostering, hur man bäst tar hand om sin jord och lär skolbarn odla grönsaker.
Men Capital Growth är inte det enda brittiska projektet för folkbildning i matproduktion. Food up front uppmanar människor att odla på den yta de har i sin närhet, och ett av de senaste projekten, One Pot Pledge, vill få människor som aldrig har odlat något i sitt liv att göra ett försök.
Filmen nedan visar hur kampanjen låter folk plantera sallad i sina använda kaffemuggar.
x • 10 juni 2010 kl. 21:12
Härlig kampanjidé!
”…uppenbart hur snabbt det faktiskt går att ställa om ett samhälles matsystem om ett lands politiska styre sätter sin kraft bakom målet.”
Ja, och störst positiv effekt i klimatfrågan skulle vi få med styrmedel bort mot köttproduktionen.
x • 10 juni 2010 kl. 21:13
*bort från
Börje Gustavsson • 10 juni 2010 kl. 23:51
Det var en fröjd för ögat för en gammal rekordodlare att se när de djupgrävde i filmen Dig For Victory. Om filmen spelats in i dag så hade den väl hetat Don’t Dig For Victory och avsnittet med spadgrävningen hade utgått. Det var också trevligt att slippa se en massa skit och bråte på jorden och runt plantorna.
Börje Gustavsson • 11 juni 2010 kl. 09:43
Vem vet hur krigsslutet hade blivit om dagens ytgödsling, skrota plogen och don’t dig hade funnits på den tiden? Men en sak kan jag med stor säkerhet påstå, och det är att människorna hade varit magrare.
Marie • 23 juni 2010 kl. 17:45
Hugh Fearnley-Whittingstall som är brittisk TV-kock har ett program aktuellt på SVT nu där han bland annat hjälper ett grannskap att omvandla ett tom kommunalt jordstycke till grönsaksodling. Det är inspirerande: http://svtplay.se/v/2031872/det_goda_livet/del_1_av_8