Med regeringens förslag till reduktionsplikt, Bränslebytet, läggs en viktig pusselbit på vägen mot en fossiloberoende fordonsflotta. Men regeringen måste vara beredd att skärpa kraven successivt, särskild skydda de koncentrerade biodrivmedlen, och vidga kvotplikten till andra transportslag.

År 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010, i linje med en fossiloberoende fordonsflotta. Bakom målet står sju av riksdagens partier, och alla inser att det krävs nya krafttag för att målet ska nås. Det gäller inte minst inom omställningen till förnybara drivmedel; målet kan inte nås enbart med hjälp av elbilar eller effektiviseringar av transportarbetet. Därför är det mycket positivt att den kvotplikt som senare blev en reduktionsplikt nu förverkligas som Bränslebytet.

År för år ska drivmedelsbolagen minska klimatpåverkan från de drivmedel de säljer, med separata kvoter för bensin och diesel, vilket kommer att öka inblandningen av förnybart. Därtill skattebefrias höginblandade biodrivmedlen E85, ED95, B100 och HVO100, vilket gör framför allt E85 och RME/FAME billigare vid pump. Tillsammans ska detta leda till att de förnybara drivmedlen har ungefär 50 procent av marknaden år 2030, med 40 procent minskad klimatpåverkan.

Allt detta är mycket positivt, och i linje med vad vi och drivmedelsbranschen länge efterfrågat för att våga investera i den utökade produktion som krävs för att klara 2030-målen utan att den tillkommande mängden drivmedel importeras. Tillsammans med åtgärder för effektivare bilar, där kommande bonus-malus-beskattningen är en viktig del, och satsningar på ett transportsnålare samhälle, kan det föra oss i mål 2030.

Men på åtminstone fem områden behövs besked från regeringen:

1. Var finns höjningen och kraven på det fossila?

Vid presentationen av förslaget betonade finansminister Magdalena Andersson (S) att det inte ska bli dyrare att köra bil: ”Man kommer att kunna köra grönare utan att behöva tänka på det, kör man höginblandat blir det billigare”. Det är rimligt att inte nu höja drivmedelspriserna vid pump – då får det förnybara skulden vilket försvårar omställningen – men det är olyckligt om regeringen stänger dörren för höjda drivmedelspriser som längre fram kan behövas för att klara målen. Och glöm inte att ställa miljökrav på även den fossila andelen – det är skillnad på olja med olika ursprung.

2. Hur länge skyddas de höginblandade biodrivmedlen?

Att E85 och ED95, biogas och RME/HVO100 skattebefrias är positivt, även om effekten inte ska överdrivas – E85 blir bara cirka 40 öre billigare vid pump. Men skattebefrielsen gäller i nuläget bara till och med år 2018 för flytande biodrivmedel och 2020 för biogasen, och EU:s kontraproduktiva överkompensationsregler som tidigare tvingat fram skatt på E85 och FAME gäller än. Nu är det mycket viktigt att regeringen skyndsamt visar hur dessa bränslens andel ska kunna öka över tid, så att marknaden vågar lita på att de finns här för att stanna.

3. När skärps kraven?

Det är klokt av regeringen att lägga in kontrollstationer där man kan utvärdera alltifrån teknisk utveckling för avancerade biodrivmedel till världsmarknadspriset för fossilolja. Men vi behöver trygghet i när dessa stationer infaller, vilka mål de arbetar efter och hur de lyssnar på branschen i vid bemärkelse.

4. Vilka andra sektorer kan få Bränslebyte?

Metoden att stegvis öka klimatkraven på bränslen, och därmed andelen förnybara drivmedel, fungerar förstås också utanför vägtransporterna. För flyget kan differentierade landningsavgifter och stegvist höjda klimatkrav på flygbränslet stimulera en snabb och klimatdriven omställning som inte nås med en flygskatt lika-för-alla. En reduktionsplikt bör också vara möjlig för sjöfarten, som ju i dag knappast alls använder biodrivmedel eftersom de är för dyra när de fossila drivmedlen är skattebefriade

5. Hur försvarar vi sänkt skatt på fossilt?

Bränslebytet innebär att biodrivmedel som ingår i kvoten beläggs med full skatt, vilket krävs för att EU inte ska tycka att vi har dubbla stödsystem. För att det inte ska bli dyrare att tanka, sänks skatten på fossilt i motsvarande grad. Det är raka motsatsen mot förorenaren betalar-principen, som finns både i svensk och EU-lag, och det är inte helt lätt att beskriva varför det är smart att sänka skatten på fossilt. I tider där storytelling betonas som recept för framgång, behöver vi gemensamt klura på hur detta landar rätt – kanske ett uppdrag för Fossilfritt Sverige?

Sammantaget: Med Bränslebytet läggs en viktig grund för omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta. Men hur mycket bränslebyte det faktiskt blir är ännu inte avgjort – här måste vi gemensamt jobba vidare!

Mattias Goldmann & Jakob Lagercrantz
Fores, 2030-sekretariatet

 

_______________

Vill du prenumerera på klimatmagasinet Effekt i ett år?
Swisha till 123 006 43 60
250 kr + namn och adress, så får du 4 nummer av papperstidningen
200 kr + mejladress, så får du 4 nummer av tidningen som pdf
Start med nummer 1/2017, som har tema: flyg

_______________