Om bränsleanvändningen kopplat till svenskars flygresande fortsätter att öka kommer inte ens ett byte från fossila bränslen till 100 procent biobränslen i alla flyg som i dag lyfter från svensk mark ensamt räcka för att minska klimatåverkan, det visar en uträkning som Svenska Dagbladet publicerade under söndagen.

Bakom beräkningen står Jonas Åkerman, forskare vid avdelningen för Miljöstrategisk analys vid KTH, och Gunnar Lind, klimatpolitiskt sakkunnig på Greenpeace.

Kortfattat kan det hela beskrivas på följande sätt:

  • Genom att använda biobränslen i stället för fossila bränslen går det att kraftigt reducera flygets koldioxidutsläpp. (Hur stor reduktionen blir beror på hur stor klimatnytta biobränslena har)
  • Men även med biobränslen i tanken så följer en så kallad höghöjdseffekt, vilket är den ytterligare klimatpåverkan som flyget ger upphov till i form av bland annat utsläpp av kväveoxider, kondensstrimmor och flyginducerad molnighet.

 

  • Bränsleanvändningen från svenskarnas flygande har de senaste 25 åren ökat med i genomsnitt två procent varje år. Inget tyder på att den utvecklingen är på väg att brytas om inte åtgärder införs som begränsar flygandet.
  • Om bränsleanvändningen fortsätter öka på detta sätt framöver, då kommer således koldioxidutsläppen från flygandet att öka kraftigt samtidigt som också klimatpåverkan från höghöjdseffekterna kommer att öka kraftigt.

 

  • Ser man nu framför sig ett optimistiskt scenario för år 2030, där dagens användning av bränslen i alla flyg som lyfter från svensk mark bytts mot hållbart framtagna biobränslen, skulle detta således innebära att koldioxidutsläppen härifrån skulle minska.
  • Vid ett sådant scenario skulle samtidigt det mesta av klimatpåverkan från höghöjdseffekterna bli kvar.

 

  • Det här scenariot skulle dock sammantaget innebära att klimatpåverkan från svenskarnas flygande (koldioxid + höghöjdseffekter) blir ungefär lika stor år 2030 som i dag – trots att flygplanen som lyfter från svensk mark år 2030 alltså skulle ha stora mängder förnybara bränslen i tankarna.

 

Jonas Åkerman vid KTH säger till Svenska Dagbladet med anledning av dessa beräkningar:

– Framtiden är förstås osäker. Men det vi ser i huvudscenariot är att biobränslet kompenserar för utsläpp från den ökade bränsleanvändningen – inte mer.

Gunnar Lind, vid Greenpeace, säger till tidningen:

– På sin höjd kan man stabilisera påverkan på dagens nivå fram till 2030. Men därefter kommer den att fortsätta att öka, förutsatt att trafikökningen fortsätter.

Gunnar Lind fortsätter:

– Det fullständigt centrala är att vi börjar flyga mindre.

 

 

_______________

Vill du prenumerera på klimatmagasinet Effekt i ett år?
Swisha till 123 006 43 60
250 kr + namn och adress, så får du 4 nummer av papperstidningen
200 kr + mejladress, så får du 4 nummer av tidningen som pdf
Start med nummer 3/2017, som kommer i september och som har tema: visioner

_______________