Grattis till priset ”Årets hållbara artist”. Du ska använda prispengarna på 100 000 kronor för att fortsätta uppmärksamma miljön. På vilket sätt?

– Jag och min man ska skriva en bok som handlar om klimat och feminism och om alla människor som ramlar av i farten när planeten snurrar fortare och fortare.

Du uppmanar ständigt makthavare att ta sig an klimatfrågan. Ger det effekt?

– Jag vet inte, men det är mycket som händer just nu. Överallt. Det rör på sig, och flyget är ingången. Jag tycker till exempel det är bättre att forskarna stannar på marken och förklarar allvaret för oss här hemma än att de flyger runt i världen och predikar för politiker som ändå sätter ekonomin före ekologin. Detsamma gäller våra miljöpolitiker. Fokusera på opinionen och gräsrötterna i stället. Kolla på Gudrun Schyman – nu har hon solceller på taket, en radikal klimatpolitik och hon stannar på marken. Vi som försöker agera i frågan har äntligen fått en politisk röst.

Varför har just flyget blivit en så viktig fråga?

– Att säga att vi befinner oss i en kris och samtidigt fortsätta flyga är ju inte trovärdigt. Folk säger att världen inte är så svartvit. Men ur ett klimatperspektiv är den faktiskt precis hur jäkla svartvit som helst. Det är nu eller aldrig.

Vad tänker du om de som pratar om hållbart flyg?

– Systemförändring skapas inte av några droppar tallolja i dieseln. Hur mycket medieutrymme som än ges till lobbyisterna från Svenskt Flyg så går det inte att komma ifrån att det inom Parisavtalets tidsramar inte finns någon hållbar lösning för flyget. Tyvärr. Men vi lever i förnekelse. I en historisk skarv. Vi börjar förstå att vi befinner oss i en kris, men eftersom varken media eller politiker uppträder som om det är någon kris så fortsätter vi på samma bana. Det är förmodligen världshistoriens mest allvarliga försening. En tvekan som kan få konsekvenser av kosmiska proportioner. Bokstavligt talat.

Vad behövs för att sätta igång omställningen?

– Krisen är egentligen redan löst, lösningen är bara inte kompatibel med vårt ekonomiska system. Men jag är ändå oerhört hoppfull. I kriser klarar vi vad som helst. Vi måste därför börja med att behandla krisen som just en kris. Och vi måste börja lyssna på andra röster än dem som dominerat debatten de senaste åren. Det kommer till exempel inte funka att sälja in mänsklighetens största kris som en grön investeringsmöjlighet. Så man kan säga att vårt öde nu först och främst vilar i medias händer.

Vad är du mest stolt över?

– Min dotter. Hon skapade #jagstannarpåmarken, skrev första tweetsen och nu är det flera stora artiklar om frågan varje dag, till och med internationellt. Om det är någonting jag är stolt över så är det att jag försöker lyssna på henne.

Om du ska ge ett klimatråd till läsarna, vad skulle det vara?

– Effekts läsare är kloka och behöver inga klimatråd från mig. Däremot så skulle jag vilja tacka alla: vi gör stor skillnad. Fortsätt kriga! Vi befinner oss i ett informationskrig och vi kan inte förlora i längden. För vi har alla fakta på vår sida. Och den där kritiska massan som Pär Holmgren har pratat om i 15 år – snart är vi där!

 

Text: Beatrice Rindevall

 

*********

Detta är en omarbetad och något längre version av en artikel som publicerades i Effekt nr 1/2018.