Vänsterpartiets klimat- och miljöpolitiska talesperson Jens Holm är aktuell med en ny bok: Om inte vi, vem? – Politiken som räddar klimatet och förändrar vänstern (Sjösala förlag).

Titeln är hämtad från de segdragna klimatförhandlingarna i Warszawa 2013 där Filippinernas chefsförhandlare Yeb Saño under ett anförande höjde rösten och sa: ”Om inte vi, vem? Om inte nu, när? Om inte här, var?”.

Den som följt Jens Holms arbete i riksdagen under åren har förmodligen hört honom ställa just dessa frågor till olika ministrar både i alliansregeringen och i den nuvarande rödgröna regeringen.

Hans bok, som släpptes strax innan jul, är dock mer av en uppgörelse med det egna partiet och vänstern generellt, snarare än riktad till de andra partierna i riksdagen.

– Jag vill att klimatfrågan ska bli en del av den politiska vänsterns dna. Jag tycker att rättvisefrågan sitter där, och i stor utsträckning även feminismen. Men klimatfrågan och engagemanget för miljön, ja för planeten i vid bemärkelse, där måste vi bli bättre.

Jens Holm förklarar att de flesta inom vänstern förstår att klimatet är vår tids ödesfråga. Men när det är dags att göra prioriteringar och skapa politik, då pratas det för lite om den nödvändiga omställningen.

 

– För mig är det tydligt att vi måste binda ihop klimat- och rättvisefrågorna ännu mer. Det är de fattiga som drabbas värst av klimatförändringarna. I ett globalt perspektiv ser vi det hur tydligt som helst med klimatflyktingar och konflikter om naturresurser. Vi märker också av det här i Sverige. Det är främst låginkomsttagare som åker på sjukdomar till följd av utsläpp och dålig luftkvalitet.

Klimat- och rättvisefrågorna hänger ihop också på ett annat sätt, menar han.

– Ju mer pengar du har desto mer konsumerar du, och desto mer belastar du planeten med dina ekologiska avtryck. Här är det, något förenklat sett, de rika som måste ändra på sig mest.

Samtidigt anser Jens Holm att hela den här dimensionen är något som vänstern pratar väldigt lite om.

– Vi har till exempel lyft fram sex timmars arbetsdag under lång tid, men då som en rättvisefråga. Vi skulle ju kunna se det som en miljöfråga också, det vill säga att framtida produktivitetsvinster inte tas ut i mer pengar i plånboken utan i mer fritid, vilket därmed leder till en minskad privatkonsumtion och minskade utsläpp.

 

Idén att skriva en bok om allt det här föddes för några år sedan. Jens Holm hade vid tillfället två parallella spår han jobbade mycket med. Dels var det den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen som tittade på nya klimatmål för Sverige, dels var det Vänsterpartiets egna eko-eko-grupp som arbetade med att knyta ihop partiets ekonomiska och ekologiska politik.

– Jag skrev väldigt mycket under den här perioden. Jag behövde väl få ur mig alla tankar och idéer som följde av att dagligen jobba med dessa frågor.

Men att det skulle bli i form av en bok var inte självklart från början. Faktiskt var det Mattias Svenssons bok (med den något längre titeln) Miljöpolitik för moderater – och för alla andra som missat att myllrande storstäder, växande ekonomi, ny teknik, global handel, skatteväxling och en riktigt god köttbit är vägen till en grönare framtid (Fores), som fick honom att känna att han nog också kunde närma sig ämnet på ett sådant sätt.

– Den boken inspirerade mig verkligen. För det är inte bara en massa fakta, utan den ramar också in frågan från ett visst perspektiv.

Jens Holm återkommer flera gånger under samtalet till att han genom att skriva Om inte vi, vem? vill rama in klimatfrågan just ur ett vänsterperspektiv.

– Jag hoppas att det kan få åtminstone våra väljare och vänstern i bred bemärkelse att förstå den här frågan bättre och inse att det är den viktigaste fråga som vi har just nu, varför alla också måste engagera sig mer i den.

I dessa tider av sociala medier och snabba budskap som är rätt tunna på innehåll så tänker jag att längre reflektioner kanske är viktigare än någonsin.

Fler politiker borde skriva böcker om politik, tycker Jens Holm. Det är ett sätt att kliva ur sin vanliga roll och närma sig frågorna på ett nytt sätt.

– Jag tycker att det finns ett värde i att sätta sig ner och sammanfatta sina tankar i lugn och ro. Och sen låta läsaren få göra samma sak, sätta sig ned med boken i lugn och ro. I dessa tider av sociala medier och snabba budskap som är rätt tunna på innehåll så tänker jag att längre reflektioner kanske är viktigare än någonsin.

Att läsa böcker från andra som man kanske inte står nära politiskt är också att rekommendera, menar han.

– Behöver jag fakta så kan jag googla. Och då hittar jag det jag behöver för stunden. Men det finns en stor selektivitet i det. Läser jag i stället Mattias Svenssons bok till exempel, då översvämmas jag av information och perspektiv som jag inte hade fått annars. Att provoceras på det sättet, det tycker jag är väldigt nyttigt.

Har det funnits andra böcker du inspirerats av under din skrivprocess?

– Isabella Lövins bok Tyst hav tycker jag är en fantastisk reportagebok om utfiskningen av världshaven. Den läste jag igen när jag höll på med min egen bok. Sen Naomi Kleins Det här förändrar allt. Jag tycker hon är duktig på att politiskt rama in fenomen. Väldigt duktig också på formuleringar, vilket jag väl kanske inte är. Jag har nog varit politiker för länge! Men det finns förstås många andra bra böcker jag inspirerats av, skrivna av exempelvis Rikard Warlenius, Pelle Strindlund, Nina Björk, Göran Greider och David Jonstad för att nämna några.

 

Intresset för Om inte vi, vem? har hittills varit över förväntan enligt Jens Holm. Många i riksdagen har köpt boken, också från den borgerliga sidan.

– Det tycker jag är roligt. Om än inte så förvånande, för det är ju alltid spännande att se hur andra politiskt aktiva ramar in en problematik som man själv arbetar med.

En tredjedel av upplagan var slut efter bara någon vecka, och nu har Jens Holm lovat att att hålla föredrag om boken hela våren och ända in på försommaren.

– Det var medvetet att boken skulle komma i slutet av 2017 och inte i år. Jag vill att den ska ha lite längre livslängd än att bara ses som ett inlägg i valdebatten. Men självklart vill jag också att boken ska påverka valrörelsen på så sätt att alla vänsteraktiva ska läsa den och känna att de får en massa goda argument för att driva miljö- och klimatfrågorna – och samtidigt inse att de frågorna hänger nära ihop med en bredare ambition att bygga ett mer rättvist samhälle.

 

************

Denna artikel är tidigare publicerad i klimatmagasinet Effekt, nr 1/2018 – som har tema böcker.