Glöm allt du hört om problemen med etanol som bilbränsle. Nu kommer en ny forskningsrapport som säger att etanolen, och biogasen, har en mer eller mindre direkt positiv inverkan på klimatet.
Hur kan det vara möjligt? Biogasen är rentav ”mer än klimatneutral” enligt rapporten. En första förklaring får man när man läser vilka som finansierat rapporten: biobränslebranschen själv i form av Lantmännen, Eon, Sekab och Svensk raps. En andra förklaring får man när man läser hur man räknat. I fallet biogas räknas klimatpåverkan fram genom att jämföra omvandling av gödsel till biogas med att gödslet slängs på backen där det avger metangas. Att köra bilen på biogas är utifrån en sådan jämförelse 140 procent bättre än att köra på bensin.
Undrar om det skulle bli samma siffra om gödslet i stället hade tagits till vara i ett ekologiskt jordbruk vilket därmed hade minskat behovet av att gödsla med konstgödsel?
För att göra en annan jämförelse. Att köra bilen på etanol skulle kunna vara tusentals procent bättre än bensin – om man i stället för att odla etanolgrödor på marken hade använt marken till att bygga ett riktigt jävla skitigt och evil kolkraftverk.
Kreativt kalkylerande är ett måste för den som vill övertyga världen om att massbilism och hållbarhet går hand i hand.
Intressant är dock att argumenten för en biobränsledriven bilpark inte ens håller när branschen själv står för forskningspengarna. Max 10-15 procent av bensin- och dieselanvändning går att ersätta med markodlade biobränslen enligt rapporten.
Daniel • 24 maj 2010 kl. 19:28
Man bör nog alltid ta sådana beräkningar med en skopa salt… Men när det gäller gödsel och biogas brukar man väl säga att biogasrötningen snarare förbättrar gödningen – näringsämnena blir kvar i rötresterna, och i en form som växter lättare tar upp. Biogas och ekologiskt jordbruk borde alltså kunna gå hand i hand, så länge man inte använder slam från reningsverk och sprider gifter…
David Jonstad • 25 maj 2010 kl. 11:24
Sant. Det behöver inte finnas en motsättning mellan att använda gödsel och göra biogas.
x • 24 maj 2010 kl. 22:11
Greenwash! Effektiva klimatåtgärder inkluderar maximal minskning av kött- och mjölkproduktion. Då minskar gödselproblemet radikalt i första läget. Symptomatiskt att inte ens Effekt-bloggen tar upp det. I proportion till det problemets storlek borde en mycket stor del av er tidning och ert bloggutrymme fokusera på omställning från kött och mjölk till vegetariskt.
Nyfiken fråga till Jonstad: äter du kött? dricker du mjölk?
Maja • 24 maj 2010 kl. 22:54
En nyfiken fråga till x: vad ska ditt ekologiska jordbruk gödslas med, om du inte ska ha några djur där och inte använda konstgödsel?
//undrar Maja som är vegetarian
Börje Gustavsson • 25 maj 2010 kl. 17:59
Maja, jag är också nyfiken på hur det ska gå till? Som rekordodlare vill jag veta om det kan finnas ytterligare sätt att öka växtkraften i jorden, förutom då jordiseringsmetoden. Här kan du läsa lite om jordisering: http://www.skurupsborren.se/jordisering-intro.html
Ragna • 11 mars 2011 kl. 13:35
Man kan gröngödsla. Använda sig av vall med både näringsbindande och jordförbättrande arter som man sedan plöjer ner.
/blivande trädgårdsingejören
David Jonstad • 25 maj 2010 kl. 11:33
Hej X. Nog skriver vi om köttets klimatpåverkan (här till exempel, http://www.effektmagasin.se/kott-fortsatter-som-klimatbov). Och jag håller med, det är ohållbart att äta så mycket kött och mjölk som folk i den rika delen av världen gör i dag.
Jag har varit vegetarian sedan slutet på 90-talet. Mest har jag ätit veganskt och gör det fortfarande. Däremot har jag, av klimatskäl, börjat släppa lite på vegetarianprinciperna till förmån för hållbar fisk och kött (närproducerat vilt framför allt).
x • 25 maj 2010 kl. 21:43
Hej igen,
Maja: för det första är det inte realistiskt att tro att vi går till 0% djurskitsgödsel i ett steg så ett gödselbristscenario är avlägset. För det andra finns icke-animaliska alternativ. En avhandling från Umeå (om jag minns det rätt, eller det var kanske SLU) gick igenom vegansk odling. Har ingen närmare referens här tyvärr.
David J: ”nog skriver vi om…”
Bah! 🙂 Så där säger alla. Det räcker inte. Varför skriver ni inte i proportion till (upp till en tredjedel av tidningen!) hur stora växthusgaser kött- och mjölkindustrin står för? Allt mindre än det betyder att ni låter en klimatvärstingsektor komma för billigt undan. Är proportionerlighet för magstarkt av någon anledning så kan ni köra på den lindrigare tumregeln att i varje nummer skriva minst lika mycket om att ställa om från kött- och mjölk som ni skriver om transporter.
Det finns djurrättsliga argument mot att äta djur över huvud taget. Ibland kan det krocka men djurrättsrörelsen och klimatrörelsen skulle kunna samarbeta på många punkter. Vad sägs t ex om ett mål att minska kött- och mjölkkonsumtionen i Sverige med 10% per år?
David Jonstad • 25 maj 2010 kl. 23:18
Det vore en märklig regel att skriva om olika ämnen utifrån hur stor del av klimatpåverkan de har. Hur många artiklar vill folk läsa om att kött är dåligt? Inte så många, gissar jag. Det är nämligen ingen nyhet längre. Intressantare är berätta om hur man gör för att producera egen hållbar (och vegetarisk) mat.
Ditt förslag på mål är bra. 10-procentig minskning av kött- och mjölkkonsumtion vore både möjligt och helt i linje med klimatmålen.
x • 26 maj 2010 kl. 10:43
Hej,
Varför är det märkligt? Ska man inte ägna mer tid och plats åt de största problemen och mindre tid åt de mindre? Exakt proportion är inte viktigt. Men Effekt är inte ens nära och det är ett problem.
”Hur många artiklar vill folk läsa om att kött är dåligt?”
Jag efterfrågade text om att ställa om från kött och mjölk. Det är klart bredare än att bara skriva att kött är dåligt. När ni skriver om transporter försöker ni väl inte bara förklara varför bensindriven biltrafik är problematiskt. Ni är konstruktiva och åtgärdsfokuserade. Ni tar upp alternativ, hur omställning ska underlättas, vardagsåtgärder, fällor man kan falla i, diskussion om vad som behöver göras politiskt, reportage from kampanjer och aktivister osv. På liknande sätt kan ni ägna minst lika stort utrymme åt konstruktiv och detaljerad text om omställningen från kött och mjölk. Det måste till ett kontinuerligt och omfattande skrivande om sådant för att det ska få effekt.
Flute • 24 maj 2010 kl. 23:03
Såna där beräkningar är också alltid beroende av var man sätter systemgränserna. Räknar man t.ex. med de fossila bränslen som går åt för att framställa konstgödslet till bibränsleåkrarna? Nu har jag inte läst just denna rapport, men med tanke på beställarna har man gissningsvis satt systemgränserna snävt.
Börje Gustavsson • 24 maj 2010 kl. 23:48
Jag slår jag två flugor i en smäll och lägger in min tidigare kommentar hos Ny Teknik även här. Ny Tekniks rubrik är: ”Biogas är bästa bränslet”
När ska alla dumheter i miljöns namn ta slut?
Att tillverka biogas av naturgödsel är lika intelligent som att såga av den gren man sitter på. Genom att inte återföra gödsel, skörderester, halm m.m. till åkrarna (genom plöjning/jordisering), så måste ju lantbrukarna ersätta detta med konstgödsel. Varifrån ska växtligheten/grödorna annars få sin näring? Snacka om feltänk. Samma med snacket om att det blir så bra gödsel av rötresterna/biomullen. Detta är tyvärr också bara ett önsketänkande inom miljöetablissemanget. Den som framhävdar något sådant har i så fall inte själv sysslat med odling och testat olika gödselmedel, biomull m.m. Samma bluff och feltänk gäller även vid t.ex. kompostering.
mythbuster • 25 maj 2010 kl. 00:03
Ett tips: Börja med att läsa rapporten innan du rackar ned på den.
Hade du gjort det hade du t.ex. sett att man jämförde biogas med att lagra gödseln så som alla bönder (ekologiska såväl som konventionella ) gör. All gödsel – oavsett om den är konventionell eller ekologisk – bildar metangas – och det bästa är att göra biogas av denna. Det som blir kvar efter biogasrötningen är t.o.m. bättre att gödsla med än vanligt ”brunnen” gödsel – och MINSKAR därför behovet av konstgödsel.
Du hade också sett att rapporten är granskad av IVL (erkänt kritiska till biobränslen), Energimyndigheten (känd kritiker av biogas och mycket tveksamma till annat än låginblandning), Transportstyrelsen (starkt emot etanol) och Naturvårdsverket (tveksamma till diesel och biodiesel). Rapporten får nog sägas uppfylla alla vetenskapliga krav och spegla dagens kunskapsläge.
Biobränslen är inte ett sätt att bevara massbilism – det räcker de inte till. Däremot erbjuder de ett sätt att köra bussar, lastbilar, färdtjänst, ambulanser, brandbilar, sopbilar på, och är ett sätt att undvika det som är värre – tjärsand och coal-to-liquid. Dessutom kan de ge tredje världen möjlighet att äntligen utveckla sitt jordbruk – något som biståndstriljarderna inte lyckats med de senaste 50 åren. Kanske erbjuder de också ett sätt att undvika panik, krig och terrorism när oljan sinar.
Mattias Carlsson • 25 maj 2010 kl. 10:07
Tack för det svaret mythbuster.
Att klimatnyttan (relativt att använda fossilt bränsle) av att röta avfallsprodukter till biogas är större än 100% är väl ganska vedertaget och inte direkt kontroversiellt. I Börjessons rapport påpekas också att potentialen (=tillgången på lämpligt avfall) för avfallsbaserad biogas är begränsad till 4-5 TWh, vilket inte räcker särskilt långt för att minska vårt beroende av fossila bränslen (Sveriges totala energianvändning per år är drygt 400 TWh, transportsektorn använder ca 90 TWh).
Kortfattad sammanfattning av studien på Ecoprofile: http://www.ecoprofile.se/thread-1754-Etanol-storre-miljobov-an-bensin!.html#14865
David Jonstad • 25 maj 2010 kl. 11:40
Mythbuster: Tack för svaret. Håller med om att biobränsle lär spela en viktig roll i framtiden. Min poäng är att det är oseriöst att hävda att det finns en positiv klimateffekt av att tillverka biogas av gödsel. Gödslet är i regel resultatet av en väldigt energiintensiv djurhållning.
Mattias Carlsson • 25 maj 2010 kl. 14:36
Bortser vi från gödsel så är potentialen för biogas från restprodukter (hushålls- och industriavfall) begränsad till 2 TWh. Räcker väl till en del av kollektivtrafiken och taxibilarna, men inte till personbilar…
Martin Saar • 25 maj 2010 kl. 01:31
Håller med om att det är en märklig rapport som tillgodoser nästan alla ”biobränsleintressen”
På Ställ om i maj 2008 gjorde vi några reportage om biogas i jordbruket och det byråkratiska träsket som ekobonden Kurt Hansson Sala hamnat i när han har försökt att producera sin egen biogas i stället för att använda diesel. En utredning tillsattes för att reda ut den byråkratiska härvan! Energimyndigheten tiger still.
Jordbruket kan faktiskt bli självförsörjande på bränsle genom biogas då inte primärt genom gödsel. Och dessutom teoretiskt bidra med biogas till ca 400 000 fordon.
Men vill LRF och andra intressenter släppa bönderna loss?
http://stallom.se/2009/05/18/traktorn-fast-i-dieseltrasket-byrakratin-stoppar-biogasen/
Nils • 25 maj 2010 kl. 10:23
Det är otroligt viktigt att vi har något medel att överhuvudtaget bedriva jordbruk när vi kommer till den punkten att knappt något land vill sälja olja till oss. En förutsättning är att tekniken ger mer energi ut än vad vi stoppar in i den.
Börje Gustavsson • 25 maj 2010 kl. 12:46
För att göra en lång historia kort; metan har en ytterst liten och marginell påverkan som växthusgas. Om vi jämför med koldioxidhalten som är 380 ppm i atmosfären (eller 0,038%) så är halten metangas så mikroskopiskt liten som 1,8 ppm. Metanhalten i atmosfären är så liten att den i det närmaste är försumbar, detta även om den skulle vara 20 ggr starkare som växthusgas jämfört med koldioxiden. Liksom koldioxiden så har metangasen en logaritmiskt avtagande effekt som växthusgas, och redan vid nuvarande 1,8 ppm så har effekten börjat plana ut. Även om vi skulle mångdubbla metanhalten i atmosfären (vilket i praktiken inte är möjligt) så är tillskottet till växthuseffekten nästan lika med noll. Förr eller senare bryts också metanet i atmosfären ner till koldioxid och vatten
I går läste jag dessutom en rapport från J T I (Institutet för jordbruks- och miljöteknik), och där man bl.a. kunde läsa: ” Kunskapen om hur växthusgaserna metan och lustgas avges vid hantering av stallgödsel i det svenska jordbruket är bristfällig.” Tyvärr gäller ”bristfälligt” allt för mycket inom klimat och miljö. Klimatbloggen The Climate Scam är nog det bästa forum man kan besöka om man vill förkovra sig inom denna bristfällighet!
Vill man minska gasavgången från en gödselstack så gör man det enklast genom att packa till den så att syre inte onödigtvis tränger in. Eller täcker med ett lager jord eller med presenning. Jorden har en väldig förmåga att bryta ner och inte släppa igenom giftig gas.
Om nu metangasen är en miljöbov, varför förbjudes då inte kompostering? Våra gödselstackar är ju en droppe i havet jämfört med om alla villa, sommarstuge, kolloniägare skulle kompostera allt sitt organiska avfall, vilket ju är miljöetablissemangets önskedröm?
Avslutningsvis kan vi glömma ovanstående problem för vid jordisering bildas det ytterst lite metangas, lustgas m.m. och det lilla som bildas absorberas av jorden och brytes ner och blir näring åt maskar, mikroliv och växtlighet. Det är jordisering som jag utnyttjar maximalt när jag rekordodlar grönsaker.
Niklas • 25 maj 2010 kl. 16:28
Användande av skogsråvara till etanol ökar avverkningstrycket på gammelskogarna ytterligare. Om grenar m.m. inte får ligga kvar och förmultna så minskas möjligheten för känsliga arter att återetabliera sig. När den förlorade näringen ersätts med gödsel gynnas ett fåtal arter och vi får ännu mer utarmning av biologisk mångfald.
apombiptoca • 10 april 2013 kl. 04:51
[url=http://genericviagranowonline.com/#qmwbf]viagra online without prescription[/url] – cheap viagra online , http://genericviagranowonline.com/#rdwdt buy cheap viagra