Det är länderna i FN som har utsett den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. Själva dagen har faktiskt funnits sedan 1990-talet, men i Sverige har den aldrig väckt något större intresse. I alla fall inte förrän 2017. Då fick nämligen Rebecka Le Moine och Erik Hansson en idé om att dagen borde ges den uppmärksamhet som den faktiskt förtjänar.

Rebecka Le Moine är från Linköping och är bevarandebiolog i grunden. Under sin utbildningstid reste hon till Indien där hon bland annat var praktikant hos Världsnaturfonden. Det var också där som hon för första gången fick höra talas om att det fanns en dag som syftade till att öka människors medvetenhet och förståelse för biodiversiteten på planeten.

Väl hemma i Sverige tog hon kontakt med Erik Hansson i Stockholm, chefredaktör och skribent för Natursidan, en nyhetssajt som nu funnits i fem år och som blivit en allt viktigare röst i Miljösverige när det gäller frågor som rör framför allt djur och natur.

Foto: Göran Billeson

Rebecka: Det hade börjat klia lite i fingrarna. Jag tänkte att man borde kunna öka intresset för biologisk mångfald här i Sverige. Och Erik höll med om att det fanns en potential i att försöka använda själva dagen till att göra det.

Erik: Vi visste inte riktigt vad vi kastade oss in i, men vi sprang på alla bollar. Vi kontaktade i princip alla vi kände som kunde tänkas vara intresserade av att göra någonting som hade med biologisk mångfald att göra. Det var allt från eldsjälar, föreningar och organisationer till företag, myndigheter och universitet.

Tidigare år hade det den 22 maj förekommit en del lokala initiativ runt om i Sverige. Men tanken som Erik Hansson och Rebecka Le Moine hade var att försöka göra detta till en nationell fråga.

Det gick visserligen lite trögt i början, berättar de. Många höll sig avvaktande då de inte visste hur seriösa ambitionerna var. Men sen blev det lite av en snöbollseffekt. Biologen Kajsa Mellbrand, som driver sidan Spindelnätet på Facebook, skulle genomföra en nationell spindelräkning i samband med dagen, vilket resulterade i en hel del intresse från media. Och Biotopia i Uppsala bestämde också tidigt att man den 22 maj skulle anordna vad man kallade för Bioblitz Linné, där mindre grupper av människor skulle bege sig iväg på en liten vandring med en expert för att leta efter så många olika arter som möjligt.

Foto: Jana Eriksson

Erik: Sen så blev det fler och fler aktiviteter. Sammantaget tror jag det blev över 70 stycken. I slutet var det svårt till och med för oss att hänga med.

I år är planen att den biologiska mångfaldens dag ska uppmärksammas ännu mer. Erik och Rebecka är nu också bättre förberedda på hur mycket jobb som väntar. Redan har de också satt igång vissa sidoprojekt.

Rebecka: Jag ska till exempel ge mig ut på en föreläsningsturné runt om i landet. Jag har föreläst mycket förut och tycker om att peppa och engagera folk om såna här saker. Just när det gäller den biologiska mångfalden på planeten så vet jag att det är väldigt många som bryr sig. Men alla känner inte till att det finns stora problem också här i Sverige – och att det finns massor av saker som vi kan göra för att förbättra läget.

Förra året fick Rebecka Le Moine ta emot priset ”Årets miljöhjälte” av
Världsnaturfonden. Juryns motivering löd:

Rebecka är en sann inspiratör som har lyckats med konststycket att göra biologisk mångfald intressant för alla. Hon såg till att FN:s årliga internationella dag för biologisk mångfald den 22 maj i år blev en stor manifestation i hela Sverige.

Sedan hon fick den utmärkelsen har intresset för det hon har att säga
ökat markant, och att fylla kalendern med föreläsningar har inte varit svårt.

Rebecka: Jag har redan bokat resor till bland annat Gävle, Bollnäs och Boden. En idé vi har är att också göra någon typ av homepartyn, det vill säga att lite mer informellt föreläsa för kompisgäng och andra grupper. På så sätt kan vi sänka tröskeln ytterligare så att folk inte behöver känna att de måste ha en massa förkunskaper eller ett redan existerande engagemang. Jag vill att den här frågan ska bli så enkel som möjligt för alla att sätta sig in i. Och så vill jag skapa opinion.

Men varför ska man då bry sig?

Erik: Det här är en jätteviktig fråga som har med vår överlevnad att göra. Forskare pratar om att vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter på jorden. När det gäller de planetära gränserna så är biologisk mångfald en av de gränser vi redan passerat och där vi ligger mest illa till. Det här beror ju framför allt på skogsbruk, jordbruk, fiske och utsläpp från olika håll. Och det drabbar platser i Sverige precis som det drabbar platser som Stora Barriärrevet, Amazonas och Antarktis.

Ändå är det en ganska eftersatt fråga, menar Erik Hansson. Han nämner en rapport som släpptes nyligen som visar att media sällan uppmärksammar frågan. I stället är det som att klimatet är den enda miljöfrågan som får plats på både den mediala och politiska dagordningen, säger han.

Erik: Jag är lite avundsjuk på klimatfrågan för där har det ändå börjat bli mer fokus på åtgärder – ta bara diskussionen om flyget och flygskatten. Just nu är det tyvärr ingen vidare diskussion om åtgärder för att komma tillrätta med förlusten av biologisk mångfald. Men det är ju samtidigt det här vi vill använda dagen till att ändra på.

Så vad kan man då göra för att gynna den biologiska mångfalden? (Intervjun sker över Skype och nu börjar Rebecka och Erik prata i munnen på varandra.)

Rebecka: Det finns hur mycket som helst. Har man en egen trädgård så kan man göra den lite vildare, sätta upp fågelholkar, insektshotell eller på andra sätt gynna arter i sin närhet. Man kan också försöka agera på lokal nivå, försöka få fler grönområden där arter kan trivas, skriva insändare, prata med vänner och grannar. Eller jobba på regional och nationell nivå förstås, beroende på vad man har för förutsättningar.

Erik: Man kan också gå med i någon miljöorganisation. Exempelvis Naturskyddsföreningen anordnar många aktiviteter året om där man kan ta med familjen. Det är något otroligt häftigt med att lära sig om biologisk mångfald och vara ute och uppleva arter. Tanken med den här dagen är inte bara att uppmärksamma problemen och allvaret. Vi vill också hylla naturen. Vi vill att alla ska känna att de kan göra skillnad.

Rebecka: En sak som är fantastisk med naturen är att man faktiskt kan se förändringar relativt snabbt. Det är en stor skillnad jämfört med klimatfrågan. Om du exempelvis skippar flyget så ser du inte vad det för med sig. Men bestämmer du dig för att anlägga en äng eller återskapa en våtmark eller restaurera en skog då får du en chans att se förändringarna själv, se när livet kommer tillbaka.

Om ni själva får en ledig stund över i allt det här, har ni någon favoritplats i naturen som ni helst vistas i?

Erik: Det är nog de riktigt gamla skogarna, som har fått härja fritt i flera hundra år utan mänsklig påverkan. Det är sån otrolig skillnad om man jämför med alla de kalhyggen och plantage som sprider ut sig i Sverige i dag.

Rebecka: Samma för mig. De här John Bauerskogarna, de har jag också som favoriter. Där finns så många historier. Så många tysta historier som vi borde försöka lyssna till.

 

**********

Mycket på gång över hela landet

  • Över 40 aktiviteter är redan planerade.
  • Ungefär 20 föreläsningar är inbokade.
  • I år har Naturskyddsföreningen gått in som huvudpartner.
  • Några andra föreningar som planerar att delta är: Biotopia, BirdLife Sverige, Centrum för Biologisk Mångfald, Fältbiologerna, Gothenburg Global Biodiversity Centre, Naturfotograferna, flera av landets Naturum, Station Linné, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Entomologiska Förening, Sveriges Mykologiska Förening, Världsnaturfonden WWF och Åsnens nationalpark.

Läs mer på Natursidan: Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald

Mer info finns också på sidan biomfdag.se – här finns bland annat en Sverigekarta där mycket av det som händer runt om i landet i samband med Biologiska mångfaldens dag kommer att läggas upp.

 

************

Denna artikel är tidigare publicerad i klimatmagasinet Effekt, nr 1/2018.