Alf Hornborg

Video: Alf Hornborg om maskiner, pengar och omfördelning

Fyra nya intervjufilmer från filmaren Tomas Boman och produktionsbolaget Andersö&Boman. Denna gång talar Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet och författare till boken Myten om maskinen.

Maskinen – vår tids fetisch:

 

Energi står i förhållande till mark:

 

Omfördelning av tid och rum:

 

Pengar – en kulturell idé:

Omtumlad av Hornborg

"Från och med Alf Hornborg blir man aldrig riktigt densamma", skriver Sverker Lenas i en lysande recension av Alf Hornborgs bok Myten om maskinen. Jag kan inte annat än hålla med. Det är så mycket i dessa omvälvande tider som tas för givet, men som man anar bär på något i grunden ruttet. Med hjälp av Hornborgs blick är det lättare att se klart.

Framför allt är hans avmystifiering av tekniken en välsignelse i dessa tider av "miljöbästa bilar":

"Teknikens verkliga under är enligt Hornborg inte dess reklamerade produktivitetsökningar, utan dess förmåga att mystifiera den globala handelns ojämna utbyte. Maskinens bländverk illustreras med historien om luffaren som påstod sig kunna koka soppa på en magisk spik. Inga problem, förklarar luffaren för den misstrogna frun han gästar, men om hon kunde vara så vänlig att, bara för smakens skull, hämta lite salt, morötter, potatis och selleri?

Bland alla motorvägar, datoriserade kök och i-phonepodpaddar är vi många luffare som behöver lura till oss råvaror för att göra den moderna soppan ätbar."

Konsekvensen av att läsa Alf Hornborg är, som Lenas skriver, att man inte längre kan stanna kvar i västerlandets klimatsmarta utopi:

"En central insikt är att industrikapitalism aldrig kan bli ett universellt tillstånd för mänskligheten, eftersom en hög teknomassa i Sverige alltid kommer att kräva stor tillgång till biomassa i något annat land. Att globalisera medelsvenskens levnadsstandard skulle kräva tre jordklot. Det är därför drömmen om teknikutveckling som global lösning på klimat- och resurskrisen kan kännas mer religiöst än vetenskapligt grundad."

Vad man sen ska göra med en sådan insikt har inte Hornborg något riktigt bra svar på. Jag kan inte heller utlova så många svar i vårt kommande nummer av Effekt, men det dilemma som Alf Hornborg uppmärksammar kommer likväl vara föremål för ett större temablock. I dagarna skickar vi numret till tryck. Det beräknas nå prenumeranter och butiker om cirka två veckor.

Här är så länge några lästips på artiklar av Alf Hornborg

Maskinen som fetisch (DN)

Den vite konsumentens börda (DN)

Länge leve undergången (DN)

Sagan om gubben och gumman som trodde på företagaren (Aftonbladet)

 

Teknikens under världens blunder heter min recension av Alf Hornborgs bok.

Socialdemokratisk tillväxtdiss

Det är inte bara Effekt som haft tillväxten som tema för våren. Även SSU:s idétidskrift Tvärdrag släppte nyligen ett temanummer med titeln "Efter tillväxten". Jag medverkar själv i numret och är därför något partisk, men vill ändå passa på att tipsa om tidningen. För det går inte att komma ifrån att det är aningen sensationellt att ren och skär tillväxtkritik slungas fram på 30 sidor i en av den socialdemokratiska rörelsens egna tidningar.

"Behöver vi mer? Är vi närmare socialismen när alla LO-medlemmar har köpt sin tredje platteve?", frågar sig Tvädrags redaktör Daniel Suhonen. "Egentligen hänger allt på fördelningspolitiken. Dagens välstånd räcker för att ge alla i Sverige ett gott liv." Han efterlyser, som många andra i numret, att Socialdemokraterna öppnar upp för en tillväxtkritisk debatt.

Cecilia Verdinelli analyserar sossarnas fundamentalistiska "vi måste jobba mera!"-linje och ger tipset att sluta sörja den fulla sysselsättningen och gå vidare. Det är inte längre möjligt, av flera skäl, att hela samhället ska jobba 40 timmarsveckor.

I ett runda bords-samtal tydliggörs dilemmat för den som inser behovet av att kritisera tillväxten utan att vilja utmana det ekonomiska systemet. Tidigare socialdemokratiske miljöministern Lena Sommestad verkar vara på väg att omvärdera sin syn på tillväxt som självklar motor för samhället. Men hon har svårt att helt släppa taget. Det blir därför något motsägelsefullt. Den tillväxt vi har är inte hållbar på sikt, säger hon först, och sedan "så vi behöver en långsiktig tillväxt som inte tär på människor och natur". Det vill säga förändringar i språket och inriktning i stället för förändring av de ekonomiska strukturerna. Professorn i humanekologi Alf Hornborg står för den mer radikala linjen och den jag personligen har mest sympati för: "Så länge vi fortsätter som vi gör nu sker den svenska tillväxten på övriga jordens bekostnad". S-märkta miljödebattören Stefan Edman verkar liksom Lena Sommestad tänka om kring tillväxtjakten, men inte heller han klarar av att dra slutsatserna av tillväxtens gränser. I stället kollrar han bort sig i retorik "jag vill likna samhället med en gammaldags roddbåt".

Kontrasten till detta är Lars Ingelstams klarsynta tillväxtsågning "Den fattiga tillväxten" där han slaktar tillväxtmyterna, en efter en.

Innan valet kan man nog inte förvänta sig att något parti vågar ge sig in i tillväxtfrågan på riktigt. Men Tvärdrags nummer och det faktum att man inom vissa delar av det socialdemokratiska partiet börjat vända sig mot tillväxtjakten som övergripande mål för samhället bäddar för en laddat debatt när valet väl är över.

Mest lästa just nu

Mest kommenterade just nu

Bloggportalen

Senaste kommentarerna

  • Pella: ibland är en bra historia sannare än själva sanningen...
  • Kjell Vowles: Tack för rättelsen och länken. Denna kopia har dock...
  • Jonas Hansson: Jodå, talet finns publicerat sedan tidigare. http://...
  • Gäst: Klimatrörelse? I Sverige? Finns ingen! Klimatmarschen...
  • Gäst: Ha ha ha! Ja ni borgare bryr ju er verkligen om miljön...