Effektbloggen

Domstolen tvingar Holland att agera

I senaste Effekt rapporterade vi om att organisationen Urgenda och 900 privatpersoner har stämt den holländska staten. Organisationen hävdar att regeringens mål att minska växthusgasutsläppen med 14-17 procent till 2020 inte är förenligt med dess lagliga skyldighet att skydda sina medborgare, och i ett historiskt utslag fick de i går rätt av domstolen i Haag. Därför måste staten nu minska sina utsläpp med 25 procent på fem år.

– Det här gör det kristallklart att klimatförändringarna är ett massivt problem och att vi måste agera mycket mer effektivt, och stater har inte längre råd att vara passiva. Stater ska skydda sina medborgare, och om politikerna inte gör detta självmant, så kan domstolarna hjälpa till, säger Urgendas generalsekreterare Marjan Minnesma i ett pressmeddelande.

Beslutet kan få stora konsekvenser runt om i världen, då liknande rättegångar planeras bland annat i Belgien, Australien och USA. Tidigare i år publicerades Osloprinciperna där en expertgrupp bestående av jurister deklarerade att stater bryter mot mänskliga rättigheter när de inte stoppar utsläppen av växthusgaser.

Foto: Chantal Bekker/Urgenda

Olivia Linander & Tim Isaksson, Fossil Free: ”Lunds universitet bör divestera!”

19 professorer, 22 docenter, 14 lektorer, 12 doktorer, 43 andra forskare och 73 doktorander har skrivit ett öppet brev som uppmanar Lunds universitet att divestera förvaltade stiftelsemedel ur fossilbolag.

Vid sitt nästa möte 12 juni kan universitetets styrelse fatta ett beslut som tydligt signalerar till omvärlden att investeringar i fossilbranschen inte längre är att betrakta som kloka.

De 183 universitetsanställda skriver att universitetets nuvarande investeringspolicy är oförenlig med visionen om att »Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor« och »därigenom vara en drivkraft för hållbar utveckling«. Därmed ställer de sig bakom den studentdrivna Fossil Free-kampanj som pågått sedan hösten 2013 – och visar att uppmaningen att divestera inte är ett rop som kommer att klinga av.

I universitetets policy för hållbar utveckling framhålls att miljöarbetet »förutsätter en aktiv medverkan från universitetets medarbetare och studenter«. Med det öppna brevet är dessa två mål nu uppfyllda; studenterna har fått sällskap av anställda från nära 20 institutioner. Tillsammans med bland annat IPCC-medförfattare och cheferna för universitetets klimatforskningsinstitutioner (akademiker med god förståelse för att minst 80 procent av världens kända fossila  bränslen måste bli kvar i marken) riktar vi nu blicken mot nästa styrelsemöte. Den 12 juni kan Lunds universitet bevisa att de har ambitionen att vara en ledstjärna i klimatarbetet, som så många andra universitet, städer och trossamfund världen över.

Allt fler inser att det inte finns något att vinna på att investera i kol, olja och fossilgas. Till styrelsen vill vi därför säga: Ni kan inte vänta ut denna storm. Däremot har ni utmärkta förutsättningar att surfa på vågen och divestera ur fossilbolagen. På med våtdräkterna och fatta rätt beslut!

OLIVIA LINANDER, Fossil Free Sverige
TIM ISAKSSON, Fossil Free Lund University

___

Debattartikeln är publicerad i årets andra nummer av klimatagasinet Effekt. Vill du ha tidningen hem i brevlådan (4 nr för 250 kr) eller som pdf (4 nr för 200 kr) – skriv upp dig för en prenumeration här.

Lärdomar från kolrevolutionen

Det fanns gott om vattenkraft, men ändå kom det dyrare kolet att dominera textilindustrin. I sin kommande bok letar författaren och forskaren Andreas Malm efter grunderna för fossilekonomin. För Effekt förklarar han varför.

Varför började du forska om bomullsindustrin i Storbritannien?

– Jag ville ta reda på var det ursprungliga giftermålet mellan ständig tillväxt och fossila bränslen ägde rum. Det är sviterna av det äktenskapet vi lever med i dag, i form av den globala uppvärmningen. Det visade sig att den brittiska bomullsindustrin var central, eftersom den var först med att utveckla det mönster vi i dag känner som tillväxt: ihållande produktivitetsökningar, kraftig expansion av output, snabb kapitalackumulation. I början av 1800-talet stod denna bransch och vägde mellan två energityper – vatten eller ånga: förnybart eller fossilt – och kom efter mycket om och men att viga sig till den senare. Om vi vill förstå varför vi hamnade i det här helvetet är det följaktligen en god idé att undersöka bomullskapitalisternas skäl till detta ödesdigra val. Vilka fördelar såg de i kol och ånga? Varför kunde de inte berika sig lika effektivt med förnybar energi?

Vad är den viktigaste lärdomen av omställningen till fossila bränslen, inför en önskvärd omställning bort från dem?

– Tre lärdomar. Kapitalet kräver, för det första, rörlighet i rummet: obegränsad frihet att kunna förflytta sig till de platser där den mest fördelaktiga – billiga, disciplinerade – arbetskraften finns. Den friheten kan bara realiseras med hjälp av en energikälla som är lika rörlig. Väl ovan jord kan kol, olja och naturgas forslas över hela världen till den punkt där kapitalet vill göra affärer, men sol och vind är bundna till specifika platser; beroende av dem binder produktionsmedlen till lokala miljöer. För det andra kräver kapitalet fullständig kontroll över tiden: en energikälla som kan slås på och maximeras just när produktion optimerar profiten. För det tredje gynnas det av en källa som kan delas upp i mindre bitar, isoleras, staplas på hög – tänk på ett berg av kol – och inte kräver gemensam utvinning, samordning och planering, vilket i regel är fallet med storskaligt bruk av förnybar energi. Allt detta, och mer, tyder på att kapitalistiska egendomsförhållanden står i vägen för den totala övergång till förnybara källor som nu är så akut. Vad vi gör åt det problemet är en annan fråga.

I boken riktar du kritik mot idén att vi befinner oss i antropocen, människans tidsålder. Vad definierar vår tid om det inte är människan?

– Två saker måste hållas isär här. Å ena sidan har vi uppfattningen att mänskliga aktiviteter omformar biosfären i alla dess beståndsdelar: klimat, biologisk mångfald, kemiska cykler, vattenflöden – you name it. Å andra sidan har vi föreställningen att dessa formidabelt destruktiva aktiviteter utgör förverkligandet av det universellt mänskliga, realiseringen av människans projekt, ett naturligt resultat av Homo sapiens inneboende anlag (som förmågan att manipulera eld eller tendensen att producera för många barn). Den förra uppfattningen är naturligtvis korrekt. Den senare är felaktig och farlig. Den missar det historiskt betingade, konstruerade, »kontingenta« i det produktionssätt som i dag dominerar världen: det finns ingenting naturligt eller allmänmänskligt med det. Den gör det också svårt eller rentav omöjligt att tänka sig en radikal kursändring, för om det ligger i människans natur att bete sig så här – vad kan vi då göra? I allt snack om »antropocen« sker väldigt ofta en glidning från den förstnämnda uppfattningen till den senare föreställningen, och det är det jag vänder mig emot.

Tror du vi kommer att kunna lämna fossil-ekonomin?

– Till att börja med: jag tror inte på någon skilsmässa mellan tillväxt och fossil energi. De måste jordfästas i en familjegrav. Kommer det att ske i tid? Just nu talar allting för ett negativt svar. Men som jag skriver i boken kan man inte basera sin politik på sannolikhetskalkyler: att sannolikheten är stor för att helvetet fördjupas till inferno är inget skäl att se på och låta processen ha sin gång – tvärtom! All revolutionär politik har alltid handlat om att hejda en katastrofal utveckling och slå ur ett hopplöst underläge. Det finns inga absoluta hinder för att begrava den fossila ekonomin, bara relativa – det är, med andra ord, en fråga om styrkeförhållanden.

Detta är ett smakprov av nya numret av Effekt som når prenumeranterna i veckan. I tidningen publicerar vi även ett utdrag ur Andreas Malms bok Fossil Capital – The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming som kommer i höst. Teckna din prenumeration här.

Hjälp annonsörer att hitta oss

Hur kan fler annonsörer hitta till kulturtidskrifter och våra läsare? Den feministiska tidskriften Bang, klimatmagasinet Effekt och reportagetidningen Re:public gör en gemensam satsning för att bättre matcha våra tidskrifter med annonsörer och öka vår annonsförsäljning.

Därför söker vi nu gemensamt en person för att undersöka och kartlägga annonsmarknaden för kulturtidskrifter samt för att utforma strategier för framtida annonsförsäljning, för såväl papperstidskrifterna som till webben.

Vi söker dig som:

  • har god kännedom om annonsmarknaden för tidskrifter (både papper och webb)

  • erfarenhet och kunskap om marknadsföring och annonsförsäljning inom kultursfären

  • är kreativ och innovativ och skapar kontaktnät och nya strategier

  • är van vid att arbeta självständigt och i projekt

Meriterande är relevant utbildning samt erfarenhet av marknadsföring.

Projektet är tidsbegränsat, önskvärd start är i juni 2015 och projektet ska avslutas senast i januari 2016. Uppdraget är arvoderat och arbetstiden och projekttiden disponeras enligt överenskommelse (exempelvis 50 procent under fyra månader eller lägre tjänstgöringsgrad under längre tid).

Är du rätt person för oss? Skicka en ansökan till oss och berätta varför samt bifoga cv och relevanta arbetsprover. Vi behöver din ansökan senast 25 maj. Ansökan skickas till christopher@tidningenrepublic.se

Hör av dig till Christopher Holmbäck på Re:public om du har ytterligare frågor.

E-post: christopher@tidningenrepublic.se, telefon: 0737 32 72 18

Läs mer om oss på bang.se, effektmagasin.se och tidningenrepublic.se

Beställ numren du har missat!

Lagerrensning! Nu säljer vi ut gamla nummer av Effekt - alla nummer kostar 20 kronor styck (ordinarie pris 69 kronor!) Passa på - kampanjen gäller endast till den 31 mars 2015.  

Gör så här:

Sätt in pengarna på vårt konto, skriv vilka nummer du vill ha av Effekt och vilken adress du har så postar vi tidningarna till dig! Priset inkluderar B-porto.

Effekts kontonummer.

Plusgiro: 515749-0
Bankgiro: 418-6300

 

Bloggportalen

Senaste kommentarerna

  • Kjell Vowles: Hej Pernilla Kul att du vill läsa mer Effekt. Tyvärr...
  • Gäst: Hej Effekt, Jag undrar om erbjudandet att köpa gamla...
  • Björn: Tyskland har beslutat sig för at avveckla kärnkraften...
  • ken: Varför just kol, olja och fossilgas? Varför inte även...
  • Madeleine Camenius: Nu har vi inte några robotar, men vi jobbar 07.45 till...